- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
292

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pelsen får derigenom lif och betydelse, de allra minsta
iakttagelser värde, målet blir upphöjdt — — och upphinneligt 1

Men nu intet mera derom. Möjligen blir jag i
tillfälle att visa dig mitt opusculum — och sedan kunna vi
börja att disputera.

Det är dock eget att vi skola disputera. Jag känner
få menniskor, med hvilka jag i så mycket öfverensstämmer
i syften som med dig. Hvad betyder då frågan om det
eller det är bra nu. — Låt mig blott fasthålla
öfver-tygelsen derom, att allt skall gå framåt, att redan här
på jorden friheten skall triumphera, att idén skall fattas
ren och hög och fri såsom mål och att alla, alla våra
tankar och arbeten skola gå ut derpå att realisera idén
öfverallt, alltid. Evigheten är ett moment, momentet
en evighet!

Och Spanien! Ack min Gud! om nu frihet höjde
sig, och detta land blefve stort I Ha de ej haft nog af
blod-sugare, af uslingar, af blodsmän på thronen, af inquisition
på predikstolarna! När skall menskligheten vakna 1!??

Du talar till mig om John Ericssons upptäckt! Hade
ett slikt påstående här gjorts af en fattig mekaniker skulle
de satt in honom på Conradsberg! Men tiden är nu
annorlunda! Det finnes ej paradoxer — om man ej hemtar
dem från den gamla skräpkammaren. Der finnes nu ingen
idé så djup att den icke må ompröfvas om den kan utföras.
Jag tror att Ericsson har rätt — ty jag tror alltid på att
snillet ger åtminstone fingervisningar till det rätta. —»

Efter ett samtal med biskop Sundberg om den
nya läran berättade E. K- med bifall dennes ord att
aldrig någon skulle övertyga honom »att denna sköna,
underbara värld som sitt yttersta ursprung hade något
slags urslem». Vid denna ståndpunkt stannade E.
K-som hans jämnåriga, icke naturvetenskapligt bildade
vänner. Men varje tal om att hindra den fria
förkunnelsen av den lära, han ansåg som villfarelse, fann i
honom en energisk motståndare.

Även hos Emil Keys styvfar, hos hans svåger Kari

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free