Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagtima och urtima riksdagen 1871.
Den opposition, som Louis De Geer mött — särskilt
inom den första kammaren — hade föranlett honom
att avgå efter riksdagens slut 1870, och med honom
åtskilliga andra av hans ministär. Den hänsynsfullhet,
som lantmannapartiet visat skaparen av den nya
statsformen, sträckte sig icke till de nya
regeringsmedlemmarna och detta år medförde starka
sammandrabbningar i den stora frågan om försvarets ordnande.
Emil Key hade redan om trontalet anmärkt att där
talades för litet om krigsfaran ifall denna var speciell,
men däremot för mycket ifall den blott var allmän,
och han befarade att man ämnade bruka den för att
pressa fram ett förhastat försvarsbeslut. Vid ett
anförande 01m sjöförsvaret* och i fråga om Karlskronas
befästande yttrade Emil Key dessa alltjämt tidsenliga ord:
»Det finnes i dessa dagar tvenne slag av patriotism:
en verklig, djup och hjärtevarm; en falsk, tillkonstlad
och uppskruvad samt ekot av dem bägge: skriket med
skriket. Allt detta sammanlagt har på förhand stämplat
majoriteten i Andra kammaren såsom njugg och
likgiltig i fråga om fosterlandets försvar.» E. K. för sin del
bevisade sin villighet att bevilja anslag då det gällde
* Se A. K:s protokoll. Del 4. Sid. 469.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
