Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett halvt hundrade ministärers tillträde och fall. Varje gubbe,
i likhet med honom, har ju sett styrelseformer växla, uppstå
och störta samman, liksom om jorden plötsligt öppnat sig
under deras fötter. Men Englands revolution var en gjord
gärning, Frankrikes icke. Vad England vann av frihet har
det bibehållit och värnat, utvecklat och förökat. Vad
Frankrike vunnit har det gång efter annan åter förlorat. Det har
förekommit nästan lika omöjligt att utveckla Frankrike m e d
revolutionen som utan den. Men härunder har gårdagens
vishet blivit morgondagens galenskap; det ädlaste har
nedtrampats i smutsen och det mest befläckade blivit krönt
med framgång. Vad under då, att så mången förlorat sin
tro, tron på något visst, för vilket han skulle vilja leva och
dö! Skarpsinnet har för den skull övat sin förmåga att till
högsta behändighet bringa det för dagen kuranta, under
det att njutningslystnaden gripit hela skaror för att kunna
leva så mycket mera den dag som är, även om man skulle
sluta en dag desto förr. Bredvid dessa politiska jonglörer —
vilka Laboulaye så mästerligt skildrat genom advokaten
Pieborgnes karaktär uti le Prince Caniche — har det funnits
en annan strömsättning, vars ledare varit ömsom vilddjur,
ömsom martyrer, och vars soldater såsom på ett evangelium
besvurit en lära, helt och hållet skild från allt vad de sett
att de maktlystna och de maktägande växelvis bekämpat
och försvarat, men vad ingendera av dessa trott uppå. Denna
för arbetarna egna trosartikel har varit socialismens
apo-kryfiska lära, predikande en samhällsform sammansatt av
teokrati, industri och röveri, vilken skulle beredas väg genom
den röda republikens hänsynslösa, allt nivellerande
våldsgärningar. Dessa strävanden, ärligt menade åtminstone,
kuvades med våld av Cavaignac och Napoleon den tredje;
men tillbakaträngd till samhällskroppens inre har socialismen
allt sedan härjat som en feberglöd i dess ådror.
Frankrikes underlägsenhet i den närvarande striden har
sammanlagt orsakats dels av en sjuklig slapphet hos den åldrande
Napoleon, dels av de högre samhällsklassernas i ordets
egentliga bemärkelse trolöshet och veklighet och
slutligen av den sociala frosskakningen hos massorna.
Genom-sjukt i hela samhällskroppen, har Frankrike med mattade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
