Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Riksdagen 1873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tro på kungadömet av Guds nåde. Då han t. ex. vid en
slottsmiddag språkade enskilt med Emil Key föll talet
på Frankrike, om vilket Emil Key yttrade att det syntes
honom vara vår Herres experimentalfält. Konungen
svarade, med anledning av detta, att han var beredd
på att det måste gå illa för Frankrike, emedan detta
under revolutionen burit hand på Herrans Smorde.
Emil Key gjorde den närliggande invändningen att
England ju haft mycken framgång ehuru man där gjort
detsamma med Karl I som Frankrike med Ludvig XVI?
Konungen avbröt tvärt samtalet genom att ta fram några
då ännu barnsliga teckningar av prins Eugen och fråga
om de inte visade anlag? När Emil Key bejakade detta,
fortsatte kungen att med varm fadersglädje berätta om
Flugen och vilken »snäll pojke» han var — »ja, det
äro de för resten allesammans», fortsatte kungen och
talade en stund vidare om »pojkarne». E. K. kände
sig förvånad över att denna borgerligt hjärtliga
familjekärlek visade sig förenlig med en så gammaldags syn
på kungligheten.*
______________*
* Då man i Stockholm 1889 firade minnet av cl.en
franska revolutionen — idén till firandet hade uppkommit hos
mig, som lade saken i de dåvarande frisinnades händer —
visade konung Oscar sitt misshag bl. a! mot den i festen
deltagande Richert von Koch, vilken såsom militär icke
ansågs ha bort bevista en sådan fest! Och dock var just
franska revolutionen orsak till att Bernadotte nådde den
ställning, från vilken han blev Sveriges tronföljare, såsom
E. Key, efter ovannämnda samtal, betonade. Emil Key
påpekade att Oscar II av Boström, sin lärare i Uppsala,
tagit djupa intryck, isynnerhet i fråga om statsläran, medan
Geijer av honom ej var skattad efter sitt värde; så t. ex.
infann kungen sig ej i Uppsala vid Geijerrnonumentets
avtäckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
