- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / III /
45

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Riksdagen 1875 - Ytterligare ljus över ministerkrisen, den s. k. Bergsprängningskrisen. 1875

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna riksdag var Emil Key ännu endast ledamot
av statsutskottet och således ej så ofta tvungen att
tala som senare, då han som vice och ordinarie
talman i ny och nedan måste upp för att »försvara
utskottet». Här är sålunda rätta platsen att nämna något
om Emil Key som talare, ty vid denna tid torde han
som sådan ha nått sin höjdpunkt.

Även hans bästa tal äro svagare i tryck än då de
hördes. De skrevos aldrig. Han hade endast en liten
anteckningsbok för siffror, uppgifter o. d., annars
talade han fritt. Det var värmen och övertygelsens
patos, som i och under talet gjorde verkan, medan
andras skrivna och utantill lärda tal lämnade åhörarna
kallare vid deras utförande men i tryck ofta verka bättre
än Emil Key’s mer impulsiva.

E. K:s hustru varnade honom ofta för vanan att
söka bevisa genom citat, anekdoter och bilder, som,
stundom lyckade, oftast dock verkade till försvagande i
stället för stärkande av argumenten.

Även bröderna Posse — som ingendera hade Emil
Key’s sinne för konst och litteratur — ville gärna
stävjat hans »flykt» vid tillfällen, då han borde hållit
sig till- den jämna landsvägen. Men Gösta, som var en
verkligt förstående vän, medgav att Björnstjerne
Björnson hade rätt då denne talade om huru »Emil Key’s
diktarpanna för honom genast uppenbarat vad slags
människa den mångförtalade Emil Key i sitt väsens
grund var». Gösta Posse insåg att man måste taga
honom så som E. K- själv vid sin dom om andra, enligt
ett franskt ordstäv, brukade säga: med »sina förtjänsters
fel och med sina fels förtjänster».

En av dessa förtjänster var det adelssinne med vilket
Emil Key mötte forna vänners köld eller angrepp och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/3/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free