Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Demokrati, aristokrati och autokrati - Om konstitutionalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ihärdigt höll på vissa principer. Så t. ex. den 72 § i
regeringsformen, genom vilken riksbanken skyddades; så
avslog lantmannapartiet en inskränkning i
tryckfrihetslagen, och dess kamp i försvarsfrågan gällde innerst
att åstadkomma en härordning, som endast skulle
vara avsedd till rikets försvar. Detta, liksom
partiets krav på sparsamhet i statsanslag, enkelhet i
förvaltning, skyndsamhet i lagskipning, voro inga enbara
»bondeintressen». Men dock yttrade en av partiets
motståndare redan i början av 1870-talet »att i blotta namnet
lantmannapartiet låg en förklarad strid, icke blott mot
städerna utan mot kapitalet, bildningen och
tjänstemännen». Andra klagade att partiets mål var att försvaga
konungamakten på folkmaktens bekostnad.
I vad mån det övriga lantmannapartiet insåg stridens
djupaste innebörd, tillhör icke mig att här utreda. Emil
Key insåg den till fullo och därom vittna ej blott hans
anföranden utan särskilt följande, under dessa år skrivna,
uppsats.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
