- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / III /
51

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Demokrati, aristokrati och autokrati - Om konstitutionalismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och små tillgångar inom Europas statssamfund. Inför
statsparvenyer som Ryssland och Preussen känner sig
svensken som den franske adelsmannen från 1’ancien
regime, vilken som ruinerad högtidligt avlade sitt
adelskap, for till Amerika, där han blev köpman och rik,
varefter han återvände och begärde att — återfå sin
värja! Så torde Sverige en gång återfordra sin
ställning som en adelsman bland nationerna.

Det egendomliga i vår äldre historia är att såväl
våra adelsmän som våra kungar utgingo ur folket; att
detta, adeln och konungen hade samma rot. Sedan
kommo tider av adelsvälde mot det övriga »folket» eller
av kungavälde mot hela det övriga folket. Men genom
dessa tider går en oförtydbar strävan från de andra
klassernas sida att »göra folk ,av» både adel och konungar.
Detta betyder icke att svenskarna visat otack mot sina
stora män eller att de icke erkänna behovet av ädla
mönster. Månne något folk förhärligat dessa i så inånga
»äreminnen»? Det skulle då vara det franska. Men
vid närmare jämförelse finner man att skillnaden mellan
den svenska och den franska vältaligheten inte är den
att svensken skulle ha mindre lust att upphöja de stora
minnena, utan den ligger i arten: den franska
vältaligheten liknar en färgstark akvarell, medan den svenska
har den aristokratiska svalkan hos en gravyr eller, när
den är som bäst, hos ett kopparstick.

Nej, det ovannämnda draget hänger samman med
den egenskap i det svenska lynnet, som vi uppskatta
när vi möta det i Torgny Lagmans tal eller biskop
Tomas’ frihetssång, men alldeles icke när det tar det
vardagliga uttrycket av — ett nekat anslag till
kommerskollegium !

Det är naturligt, ehuru beklagligt, att de män, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/3/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free