Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mars hans tapperhet, Afinerva hans vishet, Jupiter hans
makt; »men», slutar författarinnan, »kärlekens gudinna
ensam teg».
Om man här skulle våga tillämpa samma lovprisning
av h. m:t konungens festtal i Uppsala, skulle vi vilja säga.
att alla genier — trons, upplysningens, forskningens,
vis-domskärlekens, den ädla idrottens — borde förena sig om
att tacka konungen för hans nådiga uppmärksamhet. Men
frihetens gudinna ensam skulle vara tyst — ty om henne
hade h. m: t icke ett ord att förmjäla, icke ett ord för att
om henne erinra de ungä gubbarna, den boströmska
statslärans ämnessvenner.*
Frihetens gudinna lämnar emellertid icke en dylik
glömska oanmärkt. Hon är som feen i sagan, vilken, glömd
vid fadderskapety i barnets vagga nedlade en gåva, som
gjorde alla de andras rika gåvor om intet. Och se vi till
verkligheten bakom orden, är fara värt att detta nyss
påpekade förbiseende av frihetens gudinna tyvärr måste hindra
att h. m:t konungens högtidliga »önskningar» med avseende
på det äldsta svenska lärdomssätet skola kunna »gånga i
fullbordan». Utan frihet blir tron i själva verket dogmtro,
blottad på sann kunskap; utan frihet blir upplysningen
ensidiga fackinsikter, och saknar tro på idealerna; utan
frihet blir den vetenskapliga forskningen varken »djup eller
mångsidig», allra minst, »ledd av en ren visdomskärlek».
Den blir hämmad av auktoritet, begränsad av brödstudier
och ledd av reaktionen; »de ädla idrotterna» sakna
tävlings-plats och högskolan blir icke en »ljusets» och »kraftens»,
»outtömliga källa» utan en Letheström, vid vilken ungdomen
glömmer att den någonsin drömt om ett högre mål än ’
examensmålet, en ädlare framtid än den att »göra lycka»
och större värv än att med dammbyggnadsförsök sätta sig
på tvären emot varje den minsta tidsströmning.
Men även vi hava hållit på att göra oss skyldiga till
en lucka da vi endast ordat om friheten: även sanningen
blev icke hugnad med ett enda ihågkommande ord i h. m:ts
tal. Vid närmare eftersinnande torde dock denna tystnad
* Här slutar min fars och börjar min del i artikeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
