Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u/it- Ehuru frågan först i morgon afton blir avgjord
— inan antar med 115—120 röster för avslag — vill jag
dock nu ge dig mitt intryck av debatten i går. Den var
på f. m. lugn nog; Carl Ifvarsson talade utmärkt bra: klokt,
redigt, ställande frågan på rätt punkt. På e. m. talade far
— också mycket lugnt, med många goda yttranden, ej ett
enda förhastat ord eller utfall. Hans tal hade det fel lian ofta
begår: han tog upp för många synpunkter, utan att helt
utreda dem eller sammanbinda dem till enhet. Men
talet var så värdigt, hovsamt, klart att det väl förtjänade sina
bravorop.
Emil Key betonade i detta tal * att samma regering,
som 1878 ej ville antaga lantmannapartiets förslag, ehuru
man då levde i krigsspänning emellan England och
Ryssland — ett för vår neutralitet synnerligen svårt läge —
samma regering vill nu göra gällande att vårt antagande
av en lösryckt värnpliktslag gäller fosterlandets väl
eller ve. Varför är det så bråttom nu, då man kunde
avslå 1878? Varför komma med de stora orden för att
dölja de små tankarna? Förskona oss från det
missbrukade skådespelet i den högre tragedien: ingen tror
längre talet om fosterlandets väl eller ve. Regeringen
vill tum för tum, bit för bit genomföra en given plan;
steg för steg föra oss in på okända vägar. Regeringen
har gjort värnpliktsfrågan till kabinettsfråga. Och dock
har lantmannapartiet sagt ifrån vad väg det vill gå och
sagt det många gånger: 1869; två gånger 1871; 1873,
1875, 1877 och 1878. Allmänna tänkesättet i landet
visar sig bäst i den emigration, som drar folk och
penningar ur landet. Och när sönerna utvandrat komma
deras brev från Amerika, som berätta att där finnas
inga arméer, men i stället folkskolelärare och lärarinnor:
* II kam:s Pro. n:r 36, sid. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
