Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Shakespeareläsäre – vid ovannämnda tillfälle uttryckte
nästan med Shakespeares ord:
»Stat och folk, de äro . ett.»
När det fjärde ståndet, bönderna, efter
representationsreformen kände att den politiska maktens
tyngdpunkt nu låg hos dem, var det visserligen naturligt att
den klass, som nyss lämnat en förtryckt, av sekelgamla
orättvisor präglad ställning, brukade sin nya makt för att
avkasta trycket. Men lantmannapartiet tog omedelbart
upp även en annan strid med större räckvidd: den
om svenska folkets urgamla rätt att sig
själv beskatta och den om parlamentar.ismen,
som en följd av det nya statsskicket. Och, framför allt,
vid sina första steg på maktens bana, tänkte
bönderna på att dela den makten med sina bröder,
arbetarna!
Med ett ord: så länge Emil Key tillhörde
lantmannapartiet, kämpade detta för att i livet verkliggöra de
demokratiska och parlamentariska grundsatser, för vilka
vägen blivit öppnad genom representationsreformen.
Man kallade striden en mellan »kungavälde» och
»bondevälde» och även en mellan »stad» och »land». För Emil
Key fanns icke denna motsats. Ty det var icke endast
bönderna, som hade att vinna på ett demokratiskt och
parlamentariskt styrelsesätt, utan hela folket. Och
den rättvisa, som kom landet till godo i och genom
jordbrukarnas välfärd, blev ju medelbart till gagn även
för städerna? Ty, som Emil Key yttrade, »även städerna
ligga på landet».*
Från första stund upptog lantmannapartiet den
* Uttrycket anföres i en av Rcnholms politiska broschy-
rer.
21. — Key. 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
