Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott stormen utom knuten far,
vi inåt bygga bo!
Vi gripa då oss an på nytt
med enig, ökad kraft,
ocli inifrån i fröjd förbytt
blir yttre sorg vi haft.
Och åter reses hemmet opp,
vårt yttre hem igen;
och åter blomma mod och hopp
och julfröjd kommer än.
Och huru lågt det än kan bli
vår yttre lyckas tak:
Nog skola samfäldt - alla vi
se kärleken gå rak!»
Julen hade varit jämförelsevis god i det
nyord-nade hemmet, men snart på nyåret 1884 började vår
mors sjukdomstecken bli alltmer oroande. Bland
hennes plågor var en nästan fullkomlig sömnlöshet, ty
hennes av naturen dåliga sömn hade blivit alldeles
förstörd genom det oerhörda bullret från torget, vid
vilket posthuset låg. Redan under vintern såg
sjukdomen hotande ut och far skrev att hon var »skuggan
av en skugga, ja, hon orkar ej ens att vara sjuk». Men
som förut tröstade hon oss med att hon under sina
vaknätter fick sina bästa idéer. I hoppet att tystnaden,
luftombytet, glädjen att återse det gamla hemmet skulle
medföra en ändring till det bättre, beslöt Emil Key att
låta oss taga henne till Sundsholm, där min syster
Ada-och jag vårdade henne, medan han själv i
Hälsingborg måste lida alla orons kval.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
