- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / III /
363

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ångbåtsresan till Västervik gick någorlunda
lyckligt och Sophie Key kunde från Sundsholm själv
meddela sin man huru hon njöt av friden, friheten och
naturens skönhet och innerligt tacka honom för att han
berett henne denna ro liksom för all outtröttlig
omvårdnad och kärlek under vinterns sjukdom:

»Den har ej litet bidragit att jag tillfrisknat så pass
och hoppet att kunna bereda dig någon trefnad i vårt nya
ålderdomshem gör att intet sparas för att återvinna helsa och
krafter. Tack, tack, tack, min egen älskade, för allt
tålamod, all kärlek och all ömhet jag fått, alltid och senast i
vinter, tack! Jag tycker det rent af skall vara en lättnad
för dig att slippa se eländet och skralheten.» — — -

Han fruktar att hon tröttar sig med breven, men
hon svarar att intet tröttar henne mindre, därför att de
äro henne ett så stort nöje; att hon behöver sysselsätta
sig för att glömma plågorna; att hon blir mest trött av
att ideligen sköta sig och är ledsen att framstegen ej
svara mot bemödandena. »Jag har ju så ofta skilts
från dig på längre tid än nu, men aldrig har det
förefallit mig så svårt och tungt som nu,» skrev hon i
sitt näst sista brev.

Det sista brevet medförde en misstämning mellan
makarna, ehuru av den mest rörande orsak. Hon, som
t. ex. i Hälsingborg behöll sin gammalmodiga slitna
kappa, som tjänat många år på Sundsholm —- ty en
ny sådan blev ju en ny utgift »och folk ser nog ändå,
att jag är ett fint fruntimmer», sade hon skämtsamt —
blev alldeles förtvivlad när hennes man skrev, att han
på Sofiero sett en slags madrasserade luckor, genom
vilket drottning Sofia fått tyst i sitt sovrum. Nu skulle
han åt »sin drottning Sofia» göra likadana. Hon besvor
honom att ej göra onödiga utgifter för henne, vars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/3/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free