Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främsta önskan var att han skulle börja avbetala
skulder, och hon bannade honom för den redan gjorda.
Han svarade att han inte kunde finna det
onödigt att lindra hennes lidande, men han berättade att
han lagt bort att röka* och icke ämnade återta
cigarren förrän nämnda utgift var betalad. Han bad
innerligt att hon med några rader måtte förvissa honom
att hon förlät och insåg att hans ömhet föranlett
hans obetänksam het. Men när detta brev kom kunde
hon endast röras över hans kärlek, icke längre uttrycka
sin egen. Breven gingo tätt mellan Sundsholm och
Hälsingborg; an meddelande en ljusning, än en
försämring. Den sista kom så pass fort att det telegram, som
kallade Emil Key till dödsbädden, kom för sent. Under
de första morgontimmarna natten till den 7 september
hade hon hänsomnat. När vår far kom tio timmar
senare, kunde vi säga honom att de enda ord, hon den
sista natten talat gällde honom: hon begärde på aftonen
ett sömnpulver för att vara litet utvilad när han skulle
komma. Men på natten kände hon det sista nalkas,
och från hennes redan bleknade läppar kunde vi
uppfånga viskningen: »små flickor, var snälla mot pappa!»
Dessa ord voro den enda hugsvalelse vi kunde
ge vår far, när han kom, han som upplevde den
bitterhet han kallade den största: ett »försent» samman med
ett »aldrig mer».. Men sedan kom från den gamla
hembygden mycket, som blev en vemodig tröst. Sunds-
* Som ovan nämndes hade han förut av hälsoskäl
måst avstå från cigarren, men sedan några år tillbaka fått
tillstånd att återta den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
