Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 KMIGltATIONSUTKEIJNINGKN. BILAGA XIII. ALLMÄNNA EKONOMISKA DATA.
göra jordbrukets rcntabilitet. lägre äu förr. 1 många utvandringsbvgder t i 11
-kommer såsom ytterligare hinder för nyodlingen bristen pa arbetskrafter. I
dessa bygder saml i vissa delar af Norrland har en del åkerjord t.ill och med
igenlagts; omfattningen häraf är obekant.
Åkerjordens fördelning afser först de olika bnfvudanvändningarna:
trädgårdsbruk, spannmålsodling, odling af rotfrukter, foderväxter eller andra
växtslag samt slutligen trädan. Redan i mellersta Europa tillkommer
vinodlingen. och längre i söder ännu andra kulturarter. Inskränka vi
jämförelsen till Nordvästeuropa, såsom mera jämförligt, med värt land, blifver
resultatet följande:
I Sverige, år 1909. Motsv. t,al für
Åkerareal för: Hektar. Procent. Nordvästeuropa.
Trädgård........... 45,700 1"2 j! 2"8 %
Spannmål............ 1,680.15b 45<S > 53’5 »
Rotfrukter.......... 249,316 0 8 > 15 9 »
Foderväxter.......... 1,338,290 36"8 » 17 » >
Andra växtslag....... 3,117 O l » 5’7 .
Trade ............ 368,584 10 0 > 4 « »
Summa 8.«85,I«5 HM) % HK)
Vi Jia alltsa i Sverige rclatift liten trädgårdsareal. — helt naturligt
och likaledes mindre rotfruktsodling än vi borde ha, — för så vidt
medeltalen för Nordvästeuropa få anses uttrycka ett rationellt jordbruk. Därtill
är vår odling af »andra växtslag» (tobak och lin) försvinnande, medan på
kontinenten odlingen af »handelsväxter» spelar en betydande roll. (Bland
andra växtslag» är här inräknad vinodlingen, ined 0*8 % af den odlade jorden
i nordvästeuropeiskt medeltal).
Däremot användes en ovanligt stor del af den svenska åkerjorden för
loderväxtodling. Detta är ett godt tecken i de fall, där foderväxterna ingå
i ett. välordnadt växelbruk. Tyvärr finnus dock äfven stora trakter af vårt.
land, där man odlar foderväxter år från år utan gödsling och plöjning och
därmed endast utsuger jorden. Särskildt är detta allmänt i Norrland.
Trädesarealeu är mångenstädes i vårt land ännu för stor, såsom visar
sig af talen här ofvan. Af dem framgår, att trädan hos oss upptager 10 %
af all odlad jord, mot i medeltal för Mordvästeuropa knappt 5 %.
Går man tillbaka till våra äldsta svenska, mera detaljerade
jordbruks-statistiska uppgifter, eller dem för år 1865, borde man i en jämförelse med
talen för våra dagar kunna afläsa vårt jordbruks framsteg. De mest.
framträdande dragen visa sig då vara, att trädan minskats från fulla 15 % till
10 samt att foderväxternas andel ökats från 27 % till 36. Båda dessa
förhållanden vittna ju om förbättring. I fråga om foderväxterna är
förbättringen nog ännu större än sora synes, ty man får väl hoppas, att den
nyss omnämnda icke rationella odlingen gått tillbaka i utsträckning.
Tillväxten af den rationella odlingen måste då ha varit betydlig, för att så
pass som här skett uppdrifva den gemensamma siffran. — Rotfrukterna
upptogo 6 af arealen år 1865, och nu inemot 7 %. Denna förändring är
resultatet, af två motsatta strömningar, i det att potatisarealen gått ned från
.".■7 till 4-2 men däremot odlingen af andra rotfrukter (i främsta
rummet sockerbetor) ökats från 0’8 till 2’6 "é.
I fråga om spannmålsarealen är af intresse att tillse också den når
marc fördelningen. Den utfaller på följande sätt. Af bela den för odling
al spannmål upplåtna åkerjorden användes:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
