Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 K MIG K A TIO X S U T R KI) X T N G K N. BILAGA XIIT. ALLMÄNNA EKONOMISKA O ATA.
ligt att bedöma. Vi Återgifva här resultater), först i fråga om
spannmålen, för 1800-talets begynnelse, midt och slut samt första
årtiondet af 1900-talet. Utan frånräkning af utsädet, utgjorde
skörden, i årliga medeltal, i deciton à hundra kilogram:
B_. Åren Ären Åren Ären Åren
eauo. 1801/20. 1841/HO. 1881,90. 1891 00. 1901/10.
Hvete . . . 180,000 535.000 1,002,000 1,233,000 1,615,000
Rig ... 2,005.000 4,010,000 5,285.00(1 5,806,000 6,137,OCK)
Korn . . . 2.100.000 2,890.000 8,109,000 3.145.000 8,202,000
Hafre . . 1.250,000 2.710,000 9,59*,000 10,748,000 10,8-15.000
Blandsäd . 670,000 1,143,000 1,387.000 1,843,000 2.398,000
Baljväxter’ 325,000 765,000 711,000 654.000 506,000
Samma 0,030,000 12,043,000 21,392,000 23 429.000 24,70.!,000
t or att, bedöma dessa tal jämföra vi dem först med folkmängden.
Medelfolkmängden under ofvannämnda fem perioder utgjorde resp. 2,436,000,
3,474,000, 4,673,000, 4,932,000 oeh 5,310,000 personer. Pr inb. af dessa
folkmängder utgjorde skörden ärligen, i kilogram:
o», Åren Åren Åren Åren Åren
1801/20. 1841 60. 1881/90. 1891/00. 1901/10.
Hvete..........7 15 21 25 30
HA g......86 116 113 118 116
Korn............87 83 78 64 60
Hafre..........51 78 205 218 204
Blandsäd .... 28 33 30 37 45
Baljväxter . . . 13 _ 22 __16___13__10
Summa 272 347 45* 475 4«5
Ilveteskörden har alltså oupphörligt vuxit i förhållande till folkmängden;
rågen är stationär sedan förra århundradets midt; hafreodlingen ökades
utomordentligt under några årtionden efter 1850 men sackar numera ånyo
akterut; och kornet har under hela seklet gifvit mindre och mindre, jümfördt
med inbyggarantalet.
Hela spannmålsskörden växte från 272 kg. pr inb. vid 1800-talets
början till 475 kg. vid dess slut, men liar under det nya seklet stagnerat
eller gått något tillbaka.
Man får visserligen icke lägga alltför mycken vikt vid dessa tal, men
hufvudriktning urna öfverensstämma säkerligen med verkliga förhållandet.
En jämförelse i stora drag med vår världsdels hufvuddelar samt
Förenta Staterna utfaller pä det sätt, som visas af nedanstående tabell. Vi
måste bär inskränka oss till ären 1901/05, under hvilka dock Sveriges
skördar utföllo ovanligt dåligt, i synnerhet för hafren. Under sagda period
skördades årligen, i kilogram pr inb.:
Hvete. Eåg. Korn. Hafre. Majs. Summa.
I Sverige...... 27 114 59 186 — 880
> Nordvästeuropa . 49 90 48 97 1 285
» Sydvästen ropa . . 172 24 28 52 40 316
» Östeuropa .... 136 144 55 86 4 7 4 OK
> Förenta Staterna . 225 9 37 160 725 1,150
Fördelningen växlar utomordentligt på dc särskilda sädena, men ser
man till slutsumman, finna vi, att Sverige är i högre grad spannmålsprodu-
1 I de häda första koll. saknas uppgift för vickern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
