Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.JORDBRUK ET. 39
Förestående skördeöfversikter halva afsett spannmålen. Till
denna ansluter sig från flere synpunkter nära odlingen af den
viktigaste rotfrukten eller potatisen. Om denna odling lämna följande
siffror en ungefärlig föreställning1:
j .. Areal, Skörd, Utsäde, Kilöar. pr inb.
Ärligen. hektar. deciton.» deciton. Utsäde. Skörd.3
1801/10 .... 7.100 698.000 84,000 4 29
1811/20 .... 15,400 1.554.000 183,000 7 68
1H21 10 ... . 48.000 4,830,000 570,000 20 168
1841 60 .... 87.000 7.070.000 1,033,000 :K> 229
1861 80. . . . 140.000 11.100,000 1,655,000 89 262
1881 90 .... 165.000 12,697,000 1,897,000 41 272
1891 00 .....158,000 13,286,000 2,004.000 41 269
1901.10. . . . 154,000 15,279,000 2,189,000 41 288
Man ser liuru obetydlig potatisens utbredning var ännu vid 1800-talets
början. Därefter följde, några årtionden af våldsam tillväxt, hvilken afbröts
under 1870-talet. Numera är potatisodlingen i värt land sedan en mansålder
tillbaka snarast stagnerande, åtminstone hvad angår arealen. Utom
brännvins-förbrukningens nedgång bar härtill bidragit, att. potatisen begynt hemsökas af
Sjukdomar (första gängen under 1840-talet). Detta senare beror i sin
ordning delvis på vårdslöshet i skötseln. Först tiuder de allra senaste ären
har mail äfven hos oss börjat ägna potatisodlingen störro omsorg (val af
motståndskraftiga sorter, lämpligare jord o. s. v.). När man erinrar sig, att
medelskörden af potatis i Nordvästeuropa hinner ända till 450 kg. pr inb.,
mot blott 280 kg. hos oss (ären 1901/05), synes, att äfven vi ha skäl att
tänka på en utvidgad kultur af denna rotfrukt, hvartill möjligheterna
ytterligare betydligt vidgas, om den nyligen uppfunna metoden af potatistorkning
häller hvad den lofvar.
Potatisens skrymmande beskaffenhet gör, att den sällan är i större skala
föremål för utbyte mellan olika länder. I nder de senaste ären ha vi
dock-börjat importera några hundra tusen deciton årligen (jfr Tab. 5).
Förbrukningen af potatis i vårt laud, utsädet oafsedt, uppgick ären 1901/05 till i
rundt tal 250 kg. pr inb., mot 390 kg. i medeltal för Nordvästeuropa, 140
kg. för Sydvästeuropa och 170 kg. för Östeuropa.
I det föregående har Sveriges jordbruk behandlats från
»ya-punkten af dess förhållande till folkmängden, alltså dess större eller
mindre tillräeklighet för behofvet. Våra data möjliggöra äfven att
skaffa sig en viss uppfattning af värt jordbruks tekniska ståndpunkt,
jämför dt med äldre tider och med andra länder än vårt. Vi välja
det enklaste uttrycket härför, eller afkastningen på ytenheten. Så
vidt denna kan beräknas, har skörden pr hektar utgjort, i deciton:
Südc. Åren 1801/20. Ären 1841 60. Ären 1901/10.3
Hvete.............11-85 dt. 1575 dl. 18 50 dt.
It&f?..............11-00 19-68 > 1510 .
Korn.............13-05 . 1375 • 15-80
Hafre.............1100 . 1175 » 13 85 >
1’utatis............. 99-00 dt. 92 00 dt. 99 00 dt.
1 Anmärkas mil, att uppgifterna i rymd öfverallt äro reducerade till vikt nnder
antagande af en bl. 70 kg. » Såsom vanligt med inrökning af ntslidet. — 3 Talen
üro endast preliminära och ganska ungefärliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
