Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 KMlöRATIOXSUTREONI NOKN. BILAGA XIII. ALLMÄNNA EKONOMISKA DATA.
80,000 killingar och 950,000 grisar. Härtill kommer ett uppskattadt antal
af 25,0011 hästföl hvarje ar. Afgången genom döden (oafsedt slakt) anslås
till 2 S årligen af antalet underhållna hästar, 2* a % af underhållna nötkreatur
samt 5 % af antalet födda kalfvar, killingar, lamm och grisar. Slakten
omfattade. enligt nämnda författares beräkningar, åren 1885/88 i genomsnitt
årligen 10,000 hästar, 38,000 oxar, 9,000 tjurar, 109,000 kor, 9,000
ungnöt, 997,000 kalfvar, 95,000 getter, 1,232,00.0 far och lamm samt 582,000 svin.
För kreaturens utfodring användes ärligen 1886/88 af hvete 78,000 dt,.,
af råg 546,000 dt., af korn 1,386,000 dt., af hafre 6,002,000 dt., af
blandsäd 1,238,000 ilt., af ärter, bönor och vicker 347,000 dt., eller sammanlagdt
9,597,000 dt. spannmål, hvilket motsvarade 44 % af rikets hela årliga
spannmålsskörd. Härtill komma 2,506,000 dt. potatis och 1,999,000 dt. andra
rotfrukter. Med inräkning af hö och andra foderämnen anslogs hela årliga
xärdet af kreaturens utfodring till 248 millioner kronor, utgörande 59 % af
värdet af jordens bela afkastning.
Tillämpas de ofvan angifna procenttalen för ärligen födda kreatur pä
1909 ars kreatursstock, skulle för närvarande ärligen las ungefär 1,570,000
kalfvar, 960,000 lamm, 71,000 killingar och 1,180,000 grisar.
Mjölkproduktionen. I »en enda detaljerade beräkning, som gjorts
af mjölkproduktionens storlek, är den som verkställdes för det
Frænckelska kartverket. Uppgifter inkommo därvid från två
tredjedelar af alla våra socknar och afsågo den vanliga mjölkmängden
pr ko inom hvarje socken. Uessa uppgifter tillämpades sedan,
häradsvis, på antalet kor år 1902 (minskadt med femton procent, såsom vid
dylika beräkningar brukar ske). Härur framträdde, såsom
slutresultat för hela riket, en mjölkproduktion af 2,852 millioner kg.,
motsvarande 1,891 kg. pr mjölkande ko. Tillämpas sistnämnda siffra
pä 1909 års antal kor (minskadt med femton procent), skulle
mjölkmängden detta àr hafva utgjort 2,9(19 millioner kg. Denna siffra
bör väl hö jas något, eftersom man torde 11 antaga, att medelbeloppet pr
ko liar ökats sedan ofvannämnda uppgifter infordrades, hvilket
skedde år 190.">.
År 1875 uppskattades den ärliga medel afkastningen pr ko till minst
1,200 kg., är 1885 t.ill omkring 1,400 kg. och vid midten, eller slutet af
1890-talet till 1,700 kg. Ilela mjölkmängden skulle efter dessa beräkningar
hafva utgjort ären 1875, 1885 och 1900, i runda tal, resp. 1,400 mill.,
1,850 mill. och 2,750 mill. kg., samt för närvarande, — såsom ofvan visas.
— åtminstone 3,000 millioner kg.
Antalet mejerier utgjorde, culigt G. Liljbagens mejeristatistik:
Herrglrds.- Andels.- IJppküps.-
Hcrrgftrds- ^
uppköps.- 1
Summa.
År 1895 ........... 614 322 529 328 1.793
» 1900 ........... 467 430 629 162 1,0*8
t 1905 ........... 399 470 536 170 1,575
Dessa siffror äro ganska betydelsefulla men tala för sig själfva. Den
invägda mjölkmängden har för samtliga mejerier utgjort åren 1890, 1895, 1900
och 1905 resp. 506 mill., 741 mill., 842 mill. och 918 mill. kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
