Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 EMKiRATIOHSUTREDNINGBN. BILAGA XIII. ALLMÄNNA EKONOMISKA DATA-
Tob. 10. In- och utförseln af oarbetade mineralier och metaller.
Medeltal för ären Införsel. Värde i tusental kr. Utförsel. Varde i
tusental kr. 1 % af hela ■
[-Stenkul-]
{+Sten- kul+} och koks. Öfriga,
mineral. M<-tuller. Summa. [-Mineral. Metaller.-] {+Mine- ral. Me- taller.+} Summa. [-Införseln. Utförseln.-] {+Inför- seln. Utför- seln.+}
1871/76 . . 13.452 5.304 9,542 28.298 1,077 46,409 47.480 11-48 23-22
1876 HO . . 12,719 5.635 9,306 27.660 1,413 31.513 35.926 10-81 17 12
1881’85 . . 15,847 K.048 8.614 32.509 1.747 40,645 31.523 42.392 10 24 17-40
1886/90 . . 22,560 9,038 9.300 40.898 4.196 38 719 1219 14 20
1891 95 . . 29,770 10,875 9,002 19617 9,131 30.995 40.120 1411 12-01
1H96 (Kl . . 53,494 15,758 17.931 87.183 18,544 40.459 59.003 19-27 1615
1901/05 . . 58,723 21,818 22.530 103.071 30,939 11,194 72.133 19-32 17 58
År 1906 . . 59.215 27.220 36,835 123,270 44,044 45.353 54,015 98.059 1914 19 44
- 1907 . . 75.437 24,717 39.841 130985 58,299 103.052 20-52 19-7«
• 1908 . . 71.051 24,:t06 29,996 125.353 44.635 45,470 90,10.". 2059 18-09
» 1909 . . 55,966 27.028 26,089 109.083 39,493 42,214 81.707 1709 17 27
245,898 ton. Sammanlagda värdet af alla dessa artiklar beräknades till
40’ns millioner kronor, motsvarande 7.0 \ af Sveriges för aret. uppgifna hela
utförsel af oarbetadt (eller blott till en del bearbetadt) järn och stål (54’ii*
millioner kronor; jfr sid. 73).
Annan bergverksdrift än den som afser järn spelar nu för tiden
en tämligen oansenlig roll i vårt land. Beträffande brytningen af
andra malmer än järnmalm meddelas siffer dat a i Tal». 11. För (ill
rrAningen al’ hithörande produkter redovisas i Tal». 18.
i fråga om brytningen träda zinkgrufnorna i förgrunden. Af bela
Fa-ropas zinkmalmsproduktion lämnar Sverige mellan 4 och 5 procent, — uf
världsproduktionen sannolikt, omkring 3 procent. Vår andel är alltså här
nästan lika stor som i fråga om järnmalmen. Såsom bekant, befinna sig
emellertid våra största zinkfyndigbeter i främmande (belgisk) ägo.
En viss roll spela äfven vara stenkolsgrufvor, om än i sig själf den
svenska stenkolsbrytningen är ytterst obetydlig, — endast, vid pass ’. to
procent af v ii ridsproduktionen. Om Sveriges förbrukning af stenkol lämnas
uppgifter under afd. Industrien i det. följande. Man finner där, att den
inhemska stenkolsproduktionen ej täcker mer än 7 procent af vårt behof. De
svenska kolen användas för öfrigt till största delen vid grufvorna själfva, för
do industrier, som där drifvas i samband mod stenkolsbrytningen -
lergods-tillverkning m. m.
Guld och silfver produceras för närvarande knappast alls i Sverige.
Äfven blytillverkningen är ytterst obetydlig. Kopparproduktionen liar under
senaste tid stigit igen (jenom den betydliga rörelse som drifves vid
Hälsingborgs extraktionsverk, som hämtar sin malm från egna grufvor i Norge.
Brännmaterialier. Till följd af den stora betydelse
användningen af brännmaterialier inoin bergshandteringen, särskildt inom
järnhandteringen, äger för Sveriges skogsvård, må här ägnas någon
uppmärksamhet äfven åt detta ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
