Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 EM MR ATI ONSUTR EDS 12TOEN. BILAGA XIII. ALLMÄNNA EKONOMISKA O ATA.
landet i fråga föremål för handelsoperationer, böra desamma också medräknas
i handelsomsättningen. — Import och exportsiffror, i hvilka äfven
mellanhands-handeln ingår, pläga sägas afse Gcneralhandeln. I nyare tyska arbeten
kallas handeln i denna omfattning: >Gesamtcigenhandel», i det man, olämpligt
nog, under »Generalhandeln inbegriper äfven transitorörelsen.
I motsats härtill plägar man med Speeiàlhandeln förstå den omsättning,
som afser endast, införsel af varor för förbrukning (eller förädling) inom
inköpslandet själft samt utförsel af landets egna eller inom landet förädlade
produkter (i sistnämnda fall vare sig för de förädlade alstren användts
inhemska eller främmande råämnen eller halffabrikat).
Saken blir ytterligare komplicerad därigenom, att mellan »gencralhaudel»
och »specialhandel» finnas öfvergångsformer, hvilka i vissa statistiska
framställningar behandlas olika mot i andra. Kent förvillande iir att såsom dock
sker i själfva den engelska handelsstatistiken — från räkna från exporten varor
från främmande land hvilka reexporterats, under det att desamma icke kunna
frånräknas uti importen. Visserligen år det. en fördel att reexporten behandlas
för sig, men då bör densamma redovisas lika detaljeradt som den öfriga
exporten, så att man blir i stånd att utföra de erforderliga sammanslagningarna.
— För länder med frihamnar uppstå särskilda svårigheter att åstadkomma
en internationellt jämförlig handelsstatistik. Frihamnen, betraktas härvid
såsom ett främmande land; men för att erforderliga summeringar skola kunna
göras, där så behöfs, bör för frihamnen själf upprättas en statistik af samma
omfattning och lika detaljerad som den öfriga handelsstatistiken, — med
fullständiga uppgifter om inköps- och försäljningsländer i hvarje fall. Detta sker
emellertid långt ifrån alltid.
Ytterligare bör påpekas, att man uti handelsomsättningen med
främmande land hälst bör frånräkna bela handeln med mynt oeh myntmetall,
emedan denna är af belt annat slag och afser andra ändamål än den egentliga
varuhandeln.
Frågar man så, huru i den svenska handelsstatistiken förfares i de nu
anförda fallen, så torde våra officiella siffror knnna sägas afse endast
specialhandeln. Mellanhandshandeln i vårt land är nämligen icke fullständigt
känd. I det, hela. torde densamma också — man måste säga: tyvärr— få
anses vara af jämförelsevis ringa omfattning. — I våra svenska haudelssilfror
medräknas handeln med mynt och myntmetall. Då densamma redovisas
särskildt, kunde visserligen en fråndragning ske. men denna handel är hos oss
i regeln för obetydlig, för att man skulle vilja underkasta sig en omräkning
af de officiella talen och på dem grundade ytterligare beräkningar.
När det gäller att uti handelsstatistiken öfvergå från varornas
kvantiteter till deras värdesätt ning i penningar, uppstå nya, för jämförelser mellan
olika länder och tider ännu mera betydelsefulla svårigheter. Oftast ske dessa
värderingar genom uppskattningar i de statistiska ämbetsverken, — med
anlitande af mer eller mindre vidlyftiga apparater för inhämtande af upplysningar
från sakkunnige. Då likväl ingen sakkunskap bär är i stånd att öfverblicka
mångfalden af kvaliteter m. m. och dessas olika proportionor till hvarandra
pä olika orter och tider, sä anses med rätta denna metod såsom mycket litet
värdefull. Kent teoretiskt föredrages därför den s. k. deklarationsmetoden,
som innebär at: vederbörande importör eller exportör alägges att själf uppgifva
hvarje särskild sändnings värde (efter a orten gällande priser för dagen).
Äfven härvid inträffar visserligen, att varor af belt olika kvaliteer sammanslås,
åtminstone vid bearbetningen, - hvaraf följer, att medelpriserna (när man
vill uträkna dessa) pä ett olämpligt sätt influeras af, i hvilka proportioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
