Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIANDKLN.
93
Fr&n och till Införsel, kr. Utförsel, kr. Tillsammans.
Norge................83,521,000 25,452,000 48,973,000
Daumark............60,540,000 57,70.r>.000 108,5(45,000
Finland..............10.335,000 12,996,000 23,331,000
Ryssland............20.284,000 1 0,817.000 31.101.000
Kngland............178,528,000 182,115.000 360,643,000
Tvska riket..........240,771.000 108.719,000 349,490,000
Nederländerna .... 16.598.000 16,848.000 33.446,000
Belgien....... 9,893,000 13,949.000 23.812.000
Frankrike............23,099,000 39,522,000 62,621,000
Förenta Staterna . . 61,343,000 13,779.000 75.122.000
Öfrig» länder .... 47,193,000_ 42,761.000_89,954,000
Snmnm 682,105,000 524,663,000 1,206,768.000
Till följd af rle omändringar i beräkningssättet, hvarför
redogöres här nedan, ha vi ej ansett nödigt upptaga motsvarande siffror
för äldre tider, utan nöja oss med att i Tab. 27 återgifva den
procentiska fördelningen af vår införsel och utförsel på olika länder.
Med afseende å dessa tal må anmärkas följande.
I de flesta länders statistik ha åtminstone i äldre tider svårigheter gjort
sig gällande, som förhindrat en noggrann och tillförlitlig fördelning af
lian-delsomsättningon på de särskilda kontrahentländerna Uti vår införselstatistik
hör en vara rätteligen föras på det land. där hon är af den svensko
importören inköpt (hvilket ej alltid är detsamma som varans ursprungsland); i
utförselstatistiken bör varan upptagas såsom exporterad till det land, dit hon
af den svenske exportören försålts (hvilket icke alltid är det land där varan
slutligen förbrukas). Från ocli med 1905 års statistik har inan också sökt
1 värt land genomföra dessa principer, om än detta väl icke alllid lyckats,
— åtminstone ej under de första ären. Före 1905 åter räknades det
importerade varupartiet ofta nog såsom infördt från det land, hvarifrån
far-tyget sist utklarerades, och den utförda varan åter såsom exporterad till det
hind, dit, fartyget först var destinerad t. En naturlig följd häraf var, att vår
handelsomsättning med grannländerna kom att upptagas för högt; i synnerhet
gällde detta Danmark. Våra förbindelser med mera aflägsna länder äter blefvo
för lagt upptagna, — i synnerhet i fraga oin Förenta Staterna.
Men utom dessa generella svagheter i vår äldre handelsstatistik funnos
en del speciella sådana, hvilka gällde omsättningen med vissa, särskilda länder,
hvartill vi nu öfvergå.
Allra mest felaktiga äro våra äldre siffror i fråga om handeln med
Norge. Utförseln till detta land bar, tills under senaste är, aldrig blifvit
fullständigt redovisad i vår handelsstatistik, i det att hvarje föreskrift om den
<«ndoäga exportens anmälan saknats, — där oj särskilda anledningar
föranledde dylik anmälan. Så länge mellanrikslagen gällde, förefunnos sådana
anledningar ofta nog, beroende å den tullfrihet, som kunde vinnas genom varans
konstaterande såsom svensk; men efter mellanrikslagenS upphäfvande (är 1897)
hadc exportören sällan någon fördel af anmälan hos tullmyndigheterna, hvaraf
naturligtvis följde, att uppgifterna blefvo betydligt ofullständigare än förr.
1’örst år 1902 afbjälptes dessa missförhållanden. Uppgifterna om utförseln
lil1 Norge äro alltså ofullständiga före är 1897, utomordentligt ofullständiga
Mtada till blott fjärdedelen af verkliga beloppet) för åren 1897 — 1901. och
först därefter af samma värde som våra handelsstatistiska data i öfrigt. I
sistnämnda omdöme får dock för ännu några år göras en inskränkning. När
nämligen malmexporten öfver Narvik begynte, räknades densamma i vår han-
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
