- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIII : Allmänna ekonomiska data rörande Sverige /
105

(1912) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

105

Sjöfarten.

Sveriges vidsträckta kuster, med riklig tillgäng på hamnar, dess
mänga strömmar och otaliga innanvatteu hafva helt naturligt i alla
tider gjort vår nation till ett sjöfarande folk. Dock företer vår
sjöfarts historia många växlingar, och tider af framgång hafva ej sällan
följts af en utpräglad tillbakagång. Under de senaste åren hafva
betydande framsteg skett, och behofvet af sjöfartens förkofran gör
sig alltmera erkändt så väl hos våra näringsidkare som hos de
förvaltande och lagstiftande myndigheterna.

Af samtliga nationers handelsflottor upptog den svenska år 1850 vid
Pass 2 ■ o r, procent, — efter oförmedladt» tontal räknadt och med begagnande
af A. N. Kiærs internationella sjöfartsstatistik. Är 18G5 hade vår andel
nedgått till Twå procent. Under det följande årtiondet., eller egentligen under
början af 1870-talet. ägde ett väldigt uppsving ruin, som förde oss fram till
3"» procent af världstonnaget år I 875. Men därefter följde tjugu år, som
utgöra ett af de svagaste kapitlen i var sjöfarts bela historia. Ar 18!)4 hade
vår andel af handelsflottornas tontal sjunkit ända till endast t w procent.
Sedan dess hafva bättre tider inträdt för vart land, mon världens öfriga
sjöfartsidkande nationer hafva också gjort storartade framsteg. Oaktadt det senast
gångna årtiondet utgjort en tidrymd af kraftiga och äfven lyckosamma
ansträngningar att rycka upp dou svenska sjöfarten, i synnerhet på do mera aflägsna
farvattnen, så ha vi dock ännu icke hunnit återtaga mera af det förlorade, än
att vår handelsflotta för närvarande synes omfatta vid pass 2 procent eller
något däröfver af världstonnaget, alltså långt ifrån den ståndpunkt af 3-s»
Procent, som vi intogo år 1875.

En öfversikt af den svenska Handelsflottans utveckling efter
är 1850 lämnas i Tab. 30. Från oeh med år 1895 inräknas här
endast fartyg om tjugu ton och däröfver. Lika som i andra länder har
"oder senare tider antalet fartyg äfven hos oss snarare minskats än
ökats, medan tonnaget vuxit, — det senare dock blott beträffande
ångfartygen. För segelfartygen framträder öfverallt i våra dagar
tillbakagång, såväl i fråga om antal som dräktighet.

För en närmare uppfattning af betydelsen af efterföljande siffror må
nämnas följande angående grunderna för skeppsmätningen. Det härvid nu
för tiden så godt som uteslutande använda systemet är Moorsoms, hvilket
sedan är 1855 tillämpats i England, och i Sverige sedan den 1 april 1875.
Enligt detta system mätas fartygen efter rymd. Enheten, registerton,
motsvarar ett hundra engelska kubikfot eller 2>3 kubikmeter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:52:41 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emuallmek/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free