- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
9

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTREDNINGENS TILLKOMST OCIf UTFÖRANDE. 1!)

kollegiets arbotsstatistiska afdelning redan för vissa uppgifters insamlande
begagnar sig af platsombud.

Såsom redan har erinrats, är visserligen återinvandringcn från Amerika
till Sverige jämförelsevis obetydlig. Men åtskilliga orsaker, såsom
hemlängtan, släktförhållanden, svårighet alt utstå klimatet, stundom äfven ekonomiska
missräkningar m. ni., förmå dock hvarje år ett antal enskilda personer eller
familjer att återvända. Under hårda tider i Amerika är antalet af dem, som
återkomma, jämförelsevis beaktansvärdt. Och från deras läppar hör man ofta
nog, att långt Hera skulle önska att. återinvandra, om blott gynnsammare
villkor för ekonomisk utkomst och särskildt för vinnande af egna hem i
Sverige stodo till buds. Häraf torde man kunna draga den slutsats, att, om
egnahemstanken i vårt land, såsom man vågar hoppas, förverkligas i stort
och icke förvisas upp till det nordliga Xorrland, antalet återinvandrande skulle
icke obetydligt ökas. Att detta icke skulle vara utan betydelse för vårt lands
utveckling är lätt att inse. Den praktiska blick och de nya idéer, som dessa
immigranter förvärfvat sig under sina läroår i Amerika, skulle verka väckande
och sporrande på deras omgifning i den bygd, där de slogo sig ned.

Sådana som förhållandena för närvande äro, inträffar det emellertid ofta,
att de återvändande känna sig främmande och bortkomna i det. gamla
fosterlandet, ha svårt att skaffa sig platser eller jordbruk och därför efter någon
tids vistelse fara tillbaka till Amerika.

Ett villkor för att fästa dem vid Sverige är, synes det mig, att man gör
livad som lämpligen kan göras för att bistå dem i deras sträfvan att här åter
fö fast fot. Detta skulle i väsentlig man kunna ske, om staten inrättade
en äfven för andra ändamål välbchöflig arbetsförmedlingsbyrå, till hvars
särskilda uppgift äfven skulle böra att stå till tjänst för återvändande lands
"iän. De skulle där erhålla underrättelse rörande arbetsförhållanden, egna
hemsföretag, anvisning på lämpliga platser och passande verksamhet. En
sådan byrå. borde också hafva ombud i Amerika. Ty en förtroendefull
samverkan mellan vårt land och upplysta, Sverige tillgifna landsmän i Nya
världen skulle säkerligen vara till fromma för både »det gamla och »det nya
hemlandet».

Långt viktigare än att, såsom jag här antydt, tillgodogöra sig den
jämförelsevis fåtaliga återi n vand ringen är dock att tillgodogöra sig och omsmälta
det verkligt goda, som tinnes i Amerika, att — för att begagna ett kändt
ord — »flytta Amerika öfver till Sverige» och så förmå vår ungdom att i sitt
eget land se framtidslandet». Första villkoret härför är en verklig
kännedom af amerikanska förhållanden och alldeles särskildt af våra landsmäns
ställning i Förenta staterna. Och härmed kominer jag till den tredje af de
synpunkter jag ofvan framhållit.

1 afseende på de amerikanska förhållandena i allmänhet torde
utredningen närmast böra omfatta den för alla europeiska länder viktiga frågan,
hvarför Amerika inom industriens och flera andra områden kan bjuda
arbetarna sa gynnsamma villkor och hvad orsaken är till den öfverlägsenhet pa
derå områden, som gör, att Amerika i mycket blifvit den gamla världens
läromästare. Denna fråga sysselsätter ju sedan längre tid hela den
industriella världen och har föranledt undersökningar såväl från enskildes som från
statsmyndigheternas sida. De praktiska engelsmännen ha särskildt på senare
ar insett den oafvisliga nödvändigheten att lära noggrannt känna de
förhållanden, som gjort Amerika till en så farlig medtäflare på världsmarknaden.
Allmänt känd itr den s. k. Mosely’s expedition i detta syfte. En förmögen
arbetsgifvare, Mosely, inbjöd år 1902 2.1 framstående representanter för
arbetarnas organisationer att åtfölja honom på en studieresa i Förenta staterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free