- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
10

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Il» KMIGKATIONSUTREDNINGEN. BETÄNKANDE.

tör att på ort och ställe undersöka <le industriella förhållandena därstädes.
Under oktober—december besöktes Hera af de förnämsta industricentra, och
deltagarna afgåfvo sedan livar för sig utförliga redogörelser för sina
iakttagelser samt besvarade dessutom 38 af expeditionens ledare framställda frågor.
Bland dessa må nämnas: om arbetsledning och förhållandet mellan arbetare
och arbetsgifvare, arbetstid, aHöningsmetoder, skiljenämnder och
skiljedomsförfarande vid arbetstvister, arbetarnas bostads- och konsumtionsförhållanden
samt folkbildningens och den tekniska undervisningens ståndpunkt. Svaren,
som i hvarje fall utgöra en jämförelse med engelska förhållanden, anses af
stor betydelse för den industriella verksamheten i England. Högst,
betecknande är, att denna expedition efterföljts af en ny — äfven den bekostad af
Mosely — med uppgift att studera det inflytande, som det amerikanska
skolsystemet, hvars öfverlägsenhet i Hera afseenden framhållits af den föregående
expeditionen, synes utöfva på nationens näringslif.

De nu nämnda undersökningarna äga naturligtvis intresse för alla länder.
Men de svar de lämna adressera sig dock till engelska förhållanden. I)e kunna
ej utan vidare tagas för goda för vara särskilda behof af upplysningar, men
väl tjitua sitaom en ledning och ett förarbete för en svensk, undersökning af
amerikanska förhållanden. Att en sådan kommer till stånd synes mig i
hög grad af behofvet påkalladt. Äfven vi torde i likhet med de stora
länderna behöfva lära af Amerika ocli i vissa afseenden »amerikanisera vår
industri». Härtill kommer vikten af ett svar på den tvistefråga, som för
närvarande skiljer arbetare och arbetsgifvare ined afseende på orsaken till de
bos oss jämförelsevis låga lönerna. Arbetsgifvama framhålla såsom ett
hufvudskål bristande arbetsintensitet hos arbetarna. Dessa åter påpeka såsom
orsak brister i arbetsledningen, gammalmodiga maskiner och ett
otillfredsställande förhallande mellan arbetare och arbetsgifvare. En undersökning,
verkställd af kompetenta personer ur både arbetsgifvarcs och arbetares led.
torde därför nnder nuvarande förhållanden vara synnerligen behöflig och kunna
lämna rika uppslag för industriens utveckling.

Men undersökningen skulle icke endast oinfatta industriens ställning
i afseende på dess yttre organisation, utan i lika hög grad ägnas at hvad
som torde vara ett af de djupast liggande källsprången till Amerikas
industriella och ekonomiska kraft: dess folkbildning.

Den s. k. ekonomiska välfärdskommittén af år 1887, tillsatt för att
afgifva förslag till åtgärder i syfte att, upphjälpa den ekonomiska ställningen
i landet», lämnade visserligen icke synnerligen djupa spår efter sig i fråga
om Sveriges ekonomiska utveckling. Men den skar sig dock en oförvissnelig
lager: den lyfte blicken ut öfver billiga hypotekslån och nedsatta
järnvägsfrakter och påvisade det oupplösliga sambandet mellan ett folks materiella och
andliga framåtskridande. Skolväsendets, särskildt folkskolans, utveckling och
ombildning framhölls af kommittén såsom ett af grundvillkoren för vår
ekonomiska förkofran. Vid denna reform torde i mycket föredömet böra sökas
just i Förenta staterna. Det erkännes allt allmännare, att livad värt folk
behöfver är nationell samling genom klass- och kastskillnadsprincipens
utdrif-vande ur vårt samhällslif. Första villkoret härför synes vara, att barnens
uppfostran grundas på en genomförd likställighet. I Amerika är folkskolan
bottenskola. l)är skiljas ej de olika samhällsklasserna åt i skolåldern. De,
sora en gång skola blifva arbetare eller arbetsledare eller statens tjänstemän,
sitta alla sida vid sida på samma skolbänk, tills de äro 14 —1<> år gamla.
Skolornas förgrening i olika linjer börjar i stort sedt först när lärjungarna
nätt denna ålder. Då har jämlikhctsbcgreppet vuxit fast i ungdomssinnet.
En grund är lagd för socialt samarbete och klassmotsatserna tillåtas icke att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free