Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTREDNINGENS TILLKOMST OCIf UTFÖRANDE.
1!)
Såsom syues, lädo den tidens motionärer i utvandringsfrågan tonvikten
liii vissa missförhållanden vid utvandringen, i det att en del personer, som
kommit på obestånd, ufveko med tillgångarna utan att göra riltt för sig, medan
en annan del realiserade hvad de ägde och reste till Amerika med
penningarna, lämnande familjen i utblottadt läge att omhändertagas af fattigvården.
De båda nu föreliggande motionerna upptaga utvandringens stora
samhälleliga innebörd, den kraftförlust, den medför å alla områden af det
svenska näringslifvet, såsom hufvudsak. Det är också denna sida af
utvandrings-frågan, som i var tid mer och mer träder i förgrunden och fäster eftertanken
pä möjligheten af åtgärder till att minska densamma. Uppmärksamheten
måste vända sig häråt desto starkare i denna tid, dä det blifvit uppenbart,
att fosterlandet sitter inne med hittills oanade utvecklingsmöjligheter i
ekouo-miskt afseende. Det blir under sädana förhållanden en oförnuftig och
sorglig motsägelse, att. tiotusental af landets arbetsdugligaslc söner och döttrar
hvarje år vända det ryggen för att i fjärran land gå osäkra öden till mötes,
medan hemma rikliga tillfällen finnas att bereda dem utkomst. För sa vidt
dessa tillfällen ännu endast äro möjligheter, måste de genom allmänna och
enskilda åtgöranden göras till verkligheter. Och sedan måste dessa
verkligheter ställas för ögat för hvar man, så att den uppfattning, som nu är
sä allmän bland mindre bemedlade och som i ogynsamma tider sprider
sig som en feber, att i hemlandet ingen framtid är att vänta, förbytcs i
sin motsats.
I likhet med motionärerna hyser utskottet den uppfattning, som icke
heller torde kunna jäfvas, att utvandringen hufvudsakligen har sin rot i
ekonomiska förhållanden. De allra flesta utvandra i hopp om att vinna bättre
villkor i ekonomiskt afseende. Utan tvifvel kunna politiska, sociala och
religiösa orsaker medverka och hos en och annan framstå såsom
huvudanledningarna till, att han eller hon söker sig ett nytt hem pä andra sidan hafvet,
där de anse sina önskemal i ena eller andra afseendet bättre förverkligade.
Men som hufvudsak framstå dock mindre goda ekonomiska förhållanden å
ena hullet, utsikten till en bärgad ställning å andra, hvilket bäst visar sig
af utvandringssiffrornas stigande under tryckta tider i hemlandet och goda
i Amerika och deras fallande, när motsatta konjunkturer räda. Att det
missnöje, det ekonomiska betrycket närer, förenar sig med det missnöje, som kan
råda öfver samhällsförhållandena, och att därur härflyter en allmän
misstämning med åtföljande reslust eller s. k. Amerikafeber, hvilken i tryckta tider
mycket utbreder emigrationen, får icke skymma blicken för, att det ondas rot
Sr af ekonomisk art och att man där angriper det med bästa framgång.
Goda utkomstmöjligheter föranleda de med öfriga förhållanden missnöjda att
stanna i hemlandet och insätta sträfvan på att få dessa förhållanden ändrade
i stället, för att draga sig undan dem genom utvandring.
Utskottet sluter sig därför helt till den ene motionärens hänvisning
till nödvändigheten af att genom statens försorg ordna en egnahemsrörelse
af stor omfattning och i så lödiga och praktiska former som möjligt,
hvarigenom "man säkerligen skulle ernå det bästa skyddet mot utvandringen
l’ll Amerika".
Samma mal tjänar för öfrigt en omfattande upplysningsverksamhet,
utga-ende på att lära den mindre jordbrukaren genom lämpliga åtgärder uttaga
’"era ur sin jord äfvensom att ej försumma de binäringar, hvilka med god
skötsel ofta gifva riklig afkastning.
I den män landets industriella hjälpkällor ined eller utan det allmännas
Hedverkan öppnas och tagas i bruk, skall antagligen utvandringen af
industriarbetare minskas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
