Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÄREN 1751 17(’>0.
53
Under de sex första ären af 1750-talet ökades alltså Sveriges folkmängd
med ej mindre än 109,000 personer, under de fyra sista äter endast med
30,000. Ären 1757 och 1758 stod folkmängden sä godt. som stilla.
Inför de nya källor, som vid 1700-talets midt börja flöda till
kännedomen om Sveriges inre tillstånd, mà vi ett ögonblick göra
bält för att angående detta söka skatta oss en rapsodisk öfversikt.
Sverige är 1750 omfattade ju ej endast nuvarande Sverige utan
äfven största delen af Finland samt det nordligaste Pommern. 1
allt torde folkmängden i det svenska riket hafva uppgått till
ungefär 2,300,000 personer. Inom sina nuvarande gränser ägde landet
icke fullt 1,800,000 inb., alltså mindre än tredjedelen af den
nuvarande folkmängden. Fördelningen af denna folkmängd på de olika
bygderna var nägot olika mot nu. Malmöhus län ägde föga öfver
100,000 inb. och synes hvarken i fråga om folkmängd eller
näringsverksamhet relatift taget ha spelat pä långt när samma roll som i
våra dagar. Norrland ägde blott 140,000 människor, eller mindre än
tf procent af bela riket, mot nu förtiden öfver 17 procent. Både den
yttersta södern och den nordliga delen af landet voro alltså af mindre
betydelse än nu. Tyngdpunkten låg, mera än nu. i mellersta Sverige.
’Stockholm, de fyra Mälarelänen, Örebro län och Östergötland ägde år
1750 tillsammans nära 32 procent af riksfolkmängden; ett århundrade
senare hade deras andel gätt ned till endast 25 procent. Östergötland,
med 127,000 inb., var är 1750 ej blott vårt folkrikaste län (efter
den nuvarande indelningen räknadt) utan kanske äfven det
förmögnaste. - 1 sammanhang härmed må påpekas också, att
Östersjökusten vid denna tid ännu icke förlorat i betydelse gentemot
Västkusten, såsom alltmera blifvit händelsen i våra dagar. Detta vittnar
om. att våra handelsförbindelser med Tyskland ännu ’torde ha varit
af större betydelse än med England, Danmark och Holland, men i
stort sedt också om, att den kulturella tyngdpunkten ännu, i
enlighet med århundradens eller årtusendens traditioner, låg inom rikets
östra delar. I våra dagar skrider, såsom kändt, odlingen öfverallt,
och äfven i värt land, At väster.
Af våra .städer ägde Stockholm vid seklets midt vid pass 60,000
mb., hvilket sannolikt var ungefärligen lika med tredjedelen af hela
den samfälda stadsbefolkningen i riket. I andra rummet kom
möjligen Karlskrona, hvars folkmängd skattades till 12.000 personer
(kan-ske nägot för liögt). Folkmängden i Göteborg synes ha varit
unge-Lär jämnstor med den i Karlskrona; något längre ned pa skalan kom
Norrköping. Sedan fanns sannolikt icke en enda stad i värt land,
som nådde ens till 5.000 inb.; ungefär af denna storlek voro dock
troligen Uppsala, Gäfle och Falun. Halfva antalet af våra städer
torde ha ägt mindre än 1,000 inb. och voro således faktiskt endast
fttt slags prydligare byar. Såsom sådana betecknas de också ofta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
