Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÅREN 1751 17(10. (il
Tub. 4. (Forts.) Födelseöfverskott och Folkökning.*
År. Födelse ö
Iver-skott. Folkökning.
1833 . . 36.362 36,068 23.643
183-1 . . 23.937
1835 . . 42,406 42.112
1836 . . 36,094 35,006
1837 . . 19.005 17.917
1838. . 16,256 15.167
1839 . . 18,375 17,886
1840 . . 34,605 33,516
1841 . . 34,455 34,273
1842 . . 33,799 33,616
1843 . . 30,039 29,866
1S44 . . 38,684 38.501
1345. . 41,586 41.403
1846 . . 27.020 26.391
1S47 . . 19.774 19,145
184.S . 36.011 35,382
1849 . . 44.462 43,832
1850 . . 4:.8S5 41.255
1851 . . 38,559 36.634
1852 . . 28,215 22,425
1858 . . 27,360 22,123
1854 . . 49.261 41.849
1.855 . . 37,338 35,439
1»() . . 35,464 38,204
1857 . 17.858 14,196
1858. . 48.541 47.899
11859 . . 55,885 55.333
tåtet synes icke ha varit nämnvärdt. Bättre lyckades inan, till en
tid, med acklimatiserandet al’ förädlade får-raser, som spelade en så
betydande roll för tidens textilindustri.
Sveriges främsta industri vid denna tid var naturligtvis
bergshandteringen. Produktionen af tackjärn uppgifves i medeltal för
årtiondet till 64,240 ton. Tab. 36, sid. 116, visar, att denna viktiga
nandtering dock icke gjorde några framsteg vid denna tid i
kvan-titatift hänseende. Arsmedeltalet för åren 1736 50 hade utgjort
omkring 65,000 ton, eller fullt lika mycket som under 1750-talet.
Anmärkas må, att hela världens tackjärnsproduktion da för tiden
uppgick kanske till endast 250,000 ton, hvadan Sverige ensamt lämnade
yid pass 25 procent. Till jämförelse må erinras om, att Sveriges
bidrag i våra dagar nedsjunkit till 1 (säger en) procent. Exporten
&f stångjärn spelade i vårt lands näringslif den tiden nästan samma
dominerande roll som i våra dagar trävaruexporten. Pä
världsmarknaden intog det svenska järnet nästan en privilegierad ställning.
1 Kuraiva siffror utniHrka folkminskning. — ’-’ Prellmlnilra tal: folkökningen ären
•Hl och 1912 är beräknad pil samma sätt som för öfriga iir; jfr Tal>. 5 och Bilaga
"*• — a Jfr not 2 à fOregilcnde sida.
1860. . 65,(560 64,964
1861 . . 54,805 52.073
1862 . . 47,234 44,205
1863 . . 57.052 58.315
1864 . . 54,067 47.SSO
1865 . . 1 55,065 47.069
1861 i . . 54,323 45.712
1867 . 46,760 35.606
18681 . 27,148 H,147
18691 . 24,902 21.780
1870 . . 37.389 13,485
1871 . . 55,287 38,697
1872 . . 58,181 43.311
1873. . 58.118 45,863
1874 . . 45,489 39.719
1875 . . 47,519 39,427
1876 . . 49,556 42,218
1877 . . 55.301 50.064
1878 . . 53,046 45.769
1879 . . 61,891 41.727
1880 . . 51,509 7.34K
1881 . . 52,004 4,370
1882 . . 54,894 3,265
188;) . . 53.388 22.77t)
1884 . . 57,668 36,663
1685 . . 54,527 36.477
1886 . . 61.837 33,682
1887 . . 63,942 17.(41
1888 . . 60,620 14.368
1889 . . 55,945 27,589
1890 . . 51,773 23,082
1891 . . 54,913 17,609
1892 . . 43.728 4,052
1893 . . 50,702 16.597
1894 . . 51.965 47.846
1895 . . 60,231 48,122
1896 . . 57,049 43.570
1897 . . 56,441 48.450
1898 60.574 53.672
1899 . . 44,201 34.027
19(10 . . 51,993 37.515
1901 . . i 56.598 37,819
1902 . . 57.642 24,630
15(03 . . 55,286 20.520
1904 . . 54.800 40,056
1905 . . I 52,966 35,787
1906 . . 60,254 43.341
1907 . . 58,644 42.914
1908 . . 68,306 54,719
1909 . . 64,967 49.453
1910. . 58.413 36,723
1911- . 55,643 42,045
1912* . 52,899 41.716
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
