Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>4 EMIGIIATI0N8UTREDNINQEN. BETÄNKANDE.
Tub. «. Födelser och dödsfall, på 100,01)0 inb., åren 1149—1012.x
Är. Lefv. födde. [-Aflidne.-] {+Af- lidne.+}
1749 . . 3,382 2,814
1750 . . 3,640 2.(587
1751 . . 3.868 2.618
1752 . . 3,591 2,734
1753 . . 3,612 2.403
1754 . . 3.722 2,633
1755 . . 3,752 2.738
1756 . . 3,612 2.766
1757 . . 3.261 2,992
1758 . . 3.342 3.237
1759 . . 8,362 2.(527
1760. . 3,570 2.178
i 1761 . . 3.482 2.580
1 1762 . . 8.508 3,122
1763 . . 3,498 3.290
1764 . . 3.470 2,724
1765 . 3,341 2,768
; 1766 . . 3,379 2,50(5
1767 . . 3,536 2,563
’ 1768 . . 3,361 2,717
1769 . . 3.306 2,715
1770 . . 3.298 2,606
1771 . 3.224 2,777
1772 . . 2.889 3.741
1773 . . 2.552 5,245
1771 . . 3,445 2,236
1775 . . 3.563 2,484
1776 . . 3,292 2,250
om den höga ståndpunkt, Sverige till sist i våra dagar skulle komma
att intaga inom försäkringsväsendet i allmänhet.
Frågar man sig nu, huru Sveriges näringslif kunde uppbära
1750-talets betydande folktillväxt, framgår af det föregående, att var
bergshandtering knappast kan i nämnvärd mån ha bidragit härtill,
eftersom dess produktion var sä godt som stationär. Textilindustriens
omfattning ökades visser] igen. men dess betydelse i detta hänseende
var, efter hvad ofvan visats, i och för sig ganska ringa.
Stads-mannanäringarna i öfrigt mä hafva varit tillräckliga tor
folkökningen i städerna, men dessas samfällda inbyggarnntal kan på sin
höjd hafva uppgått till en tiondel af rikets. Den egentliga bördan
af den accelererade folkökningen föll alltsa pä jordbrukets lott att
bära. Att detta icke heller mötte några svårigheter, framgår af de
ovanligt gynnsamma dödstalen; dessa bestyrka till fullo den allmänna
uppfattningen att det ekonomiska tillståndet verkligen var ganska
tillfredsställande. Jordbrukets nästan oväntade styrka måste
naturligtvis för en del tillskrifvas de goda skördarna, men man tvingas
också till den slutsatsen, att den Irantitativa utvecklingen under dessa
1 Medeltalen för tioårsperioder återfinnas 1 Tab. 2.
1777 . . 2,493
1778 . . 3,482 2,665
1779 . . 3.670 2.850
1780 . . 3.570 2.174
1781 . . 3,346 2.555
1782 . . 3,205 2,726
1783 . . 3.033 2.811
1784 . . 3,163 2.975
1785 . . 3.113 2,830
1786 . . 3,289 2,594
I7S7 . . 3.147 2,395
178.8 . . 3.387 2.66W
1789 . . 3.201 3,313
1790 . . 3.04S 3.043
1791 . . 3,263 2,549
1792 . . 8,658 2,390
179.’!. 3.439 2,427
1794 . . 3.879 2.360
1795 . . 3.204 2,794
171*5 . . 3.468 2.465
1797 . . 3,477 2,381
1798 . . 3,368 2,308
1799 . . 3,202 2,518
1800 . . 2.872 I 3,143
1801 . . 3,004 ( 2,608
1802 . . 3,172 2,371
1803 . . 3,136 2.377
1804 . . 3,190 i 2,487
1805 . . 3.17.’! 2,348
1806 . . 3,075 2,751
1807 . . 3.116 2.622
1808 . . 3,039 3.485
1809 . . 2.667 4,004
1810 . . 3.295 3.157
1811 . . 3,530 2,881
1812 . . 3,357 3,027
1813 . . 2.974 2.737
1814 . . 3.119 2,507
1815 . . 3,477 2.360
181(1 . . 3.532 2,266
1817 . . 3,340 2,425
1818 . . 3.383 2.437
1819 . . 3.299 2,736
1820 . . 3.297 2.44(5
1821 . . 3.5-14 2,557
1822 . . 3,588 2,259
1823 . . 3,683 2,102
1*24 . . 3,456 2.07?
1825 . . 3,649 2.054
1826 . . 3,484 2,2111
1827 . . 3.130 2,805
1828 . . 3,361 2.674
1829 . . 3.485 2,897
1830 . . 3,291 2,40.8
1831 . . 3,049 : 2,600
1832 . . 3,086 2,338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
