Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
EMIGK ATIONSUTll EDN1NGEN. BETÄNKANDE.
För att vinna en föreställning om den ekonomiska utvecklingen inom
rikets olika delar, vända \i oss till folkökningssiffrorna. Inom hvart och ett
af Sveriges dåvarande län utgjorde folkökningen 1751 00. ärligen i promille
af medelfolkmängden:
Län. 1’romillc.
Väster- och Norrb. . 1414
Stockholms stad . . 13-65
Blekinge ..... 11*50
Kalmar ..’.... 11-38
Skaraborgs . . . . 1068
Kopparbergs . . . . 9’50
Gäfleborgs1 . . . . 906
Medelsiffran för hela riket var "n g promille. Ehuru talen för de
särskilda länen icke kunna tillerkännas något större värde, framträda dock ott
par karaktäristiska drag. Öfversta Norrland utmärkes redan nu af en
jämförelsevis stark folkökning, däremot södra Norrland blott af en medelmåttig sådan.
Stockholms stad har det senaste af sina fyra prospcrerande årtionden efter
1720. Den höga folkökningen i Kalmar län och Blekinge är karaktäristisk
för tiden och bestyrker det redan påpekade faktum, att Östersjökusten ännu
höll sin betydelse uppe gentemot Västkusten. Kopparbergs läns starka tillväxt
;ir däremot en tillfällighet, möjligen en reaktion efter den stora folkförlusten
genom »upproret» på 1740-talet; bär nedan framträder också för länet ett
litet iiiflyttningsöfversskott, — ett enastående fall i Dalarnas historia. —
sist härofvan stå Mälareprovinserna, hvilket icke förvånar, men bland dem
Gottland och Skåne. Detta vittnar om, att vår sydligaste provins knappast
iiiinu begynt den ekonomiska uppblomstring, som snart skulle göra den till var
rikaste. För öfrigt må erinras om, att Skåne under en följd af år efter 1745
hemsökts af svåra kreaturssjukdomar, som åsamkat jordbruket stora förluster.
Jämför man födelseöverskottet inom hvarje läu med den i verkligheten
förefunna folkökningen, erhåller man resultatet af omßgttningen. Ordnas
länen här frän maximum af infiyttningsöfverskott ( + ) till maximum af
ut-fiyttningsöfverskott (—), blifver omflyttningsresultatet, årligen i promille af
medelfolkmängden:
Län. Promille.
Stockholms stad . +24-82
Blekinge . . . . + 3-87
Skaraborgs . . . + 2-oo ;
Hallands . . . . + 10B
Kalmar .... + 0-38 I
Kopparbergs . . . + o-on :
Göteborgs o. Bob. , — 0-112 j
Medeltalet för bela riket var en förlust af 0’6 7 promille årligen. —
Talen för länen äro tyvärr mycket svaga. För Stockholms stad finner man
en hög^t betydlig inflyttning, hvilket icke heller är orimligt i betraktande af
de industriella framstegen under denna tid. Man gifve akt på den ganska
-rarka utflyttningen från Skåne, äfven frän Malmöhus län. Också Norrland
uppträder med större utflyttning än inflyttning.
Vngaende städernas folkökning denna tid är ej mycket bekant. Man
vet blott att Stockholms folkmängd under årtiondet växte från 00,000 till
69,000, hvilket säkerligen för den tiden var en ganska betydande tillväxt.
1 Gäfleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. — - Örebro och Värmlands län.
Hallands.....8 96
Jönköpings .... 8*85
Örebro"......8’24
Göteborgs o. Hobus . 7 *4
Kronobergs .... 7’50
Älfsborgs.....(v 30
Östergötlands . . . 6’88
Uppsala......5’(14
Gottlands.....Ö’B2
Kristianstads . . . 5’22
Södermanlands. . . 4’H8
.Malinnhiis.....4’7I
Stockholms ... 481
Västmnnlands . . . 3-86
Väster-o. Norrb. . — 0’2I
Östergötlands . . — 0’G5
Gäfleborgs1 ... — 097
Stockholms län . — 100
.lönköpings . . . — 2 17
Örebro5 .... — 2 23
Uppsala.....— 2"6ö
Kristianstads . . — 3-20
Södermanland!. . — 3 52
Västmanlands . . — 3".H
Malmöhus .... — 3<ll
Älfsborgs .... — 3"jx
Kronobergs ... — 4’54
Gottlands .... — 4’68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
