Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÄREN 1811 1820.
103
rättande år 1813 och utfärdandet af Sveriges första patentlag år
1819. Af nya industriella verk märkes statens gevärsfaktori vid
Eskilstuna. Byggandet af Göta kanal var nu i full gång men
skedde, såsom bekant, under manga finansiella svårigheter. Af
nya undervisningsanstalter förtjänar i första rummet nämnas
Chalmerska institutet i Göteborg. Frän ett annat område märkes
grundläggningen af Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm, ar 1813.
Tidens åskådning i ekonomiska frågor var nu mycket annorlunda
än under Frihetstiden. Adam Smiths läror hade slagit igenom
på många håll också i Sverige. Knappast märkes dock detta
inom industrien, liandtverket och handeln, hvilka alla ännu bundos
af de gamla inskränkningarna. Men Adam Smiths uppfattning om
omöjligheten för det allmänna att drifva framgångsrik ekonomisk
verksamhet uppskattades mycket i Sverige och ledde till —
krono-s k ogarn as bortslumpande. Såsom så ofta annars i värt land dref
man äfven här de ekonomiska teorierna till ytterlighet. Vi skulle
lä räkna en ny period i Sveriges historia den dag. då vårt folk lärde
sig behandla ekonomiska spörsmål med eftertanke och sakkunskap.
Utvecklingen inom landets olika delar skola vi såsom vanligt söka belysa
genom siffrorna för folkökningen. Inom hvart oeli ett af Sveriges län utgjorde
denna, åren 1811/20, årligen i promille af medelfolkmiingden:1
Län. Promille.
Västerbottens . . . 17(14
Stockholms stad . 14(14
Göteborgs o. Boll . . 13-81
Malmöhus. . . . . 18-05
Norrbottens . . . 1276
IHekinge . . . . 12-18
Kristianstads . . . 10-89
Västernorrlands . . 103(1
Älfsborgs . . . . 10-26
Öfver riksmedeltalet stodo alltså de fem norrländska länen. Skåne och
IHekinge, Västergötland och Holmslän, Värmland och, mera tillfälligtvis,
Gottland. Härmed hade stadgat sig ett förhållande, som sedan blir det
regelbundet återkommande under ungefär ett halft sekel, eller ända till
inbrottet af den stora emigrationen.
Sist i ordningen härofvan följa såsom vanligt dc fyra Mälarclänen, och
bland dem äfven Kopparbergs och, på ringa afstånd, Örebro län.
Fortfarande stod alltså hela det centrala Sverige dåligt, liksom under närmast
föregående årtionde, ett uttryck, bland annat, för hufvudstaden Stockholms
och för vår järnhandterings ofta berörda stagnation. — Hvad angår Stockholms
stad innebär dess ökningssiffra i tabellen här ofvan sannolikt endast, att den
militära befolkningen nu återtagit den styrka den ägde före kriget.
Jämför man födelseöfverskottot iuoin hvarje län med don i verkligheten
förefunna folkökningen, erhåller man resultatet af omflyttningen. Ordnas
länen här från maximum af infiyttningsöfverskott ( + ) till maximum af ut-
1 Här, liksom für hela tidrymden intill 1850 i det följande, enligt de officiella
folkniängdssiffrornn. alltså titan uniäuring af gränserna.
Jämtlands .... 1184
Värmlands .... 875
tiäHeliorgs .... 8ft3
Skaraborgs .... 8’4I
Gottlands..........7’H0
Hallands . . . . 7 r>5
Kalmar............7*25
Kronobergs .... 5 71
Östergötlands . . . 4’78
Örebro............4S7
Jönköpings .... 3t<0
Västmanlands . . . 3-81
Kopparbergs . . . 2’fiI»
Södermanlands . . 1*84
1’ppsala..........T26
Stockholms län . . 0’26
Hela riket .... 7f>!>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
