Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 EMIGRATI0N8UTREDNIHGEN. BETÄNKANDE.
’Inb. 39. In- och Utförseln af några hnfvudartiklar, ären 1H34- 1D12.1
Ärligen. Införsel. Utförsel.
Kalle. Socker.1 Stenkol.® Smör. Järnmalm.4 Papper.
Deciton. Deciton. Ton. Deciton. Ton. Deciton.
1834 40 . . . 1841 50 . . . 1851 60 ... 1861 70 . ■ ■ 1871 80 . . . 1881, 90 . . . 1891/00 . . . 1901/10 . . . 17,983 29,905 54,994 70.444 102^716 141.416 205.194 315,079 52.579 81,776 136,226 166.005 270.249 362,398 139,388 38,678 14.902 43.641 164.074 356.421 688.799 1.169.822 2.186.748 3,777.826 6,611 36,749 110,579 211.426 189,550 1,860 2,970 2.414 9,977 19.007 62.715 981.939 3,114.739 7.803 44.286 106.932 335,086 1,191,405
År 1912» . . 299,350 15,100 5,140,000 212,270 5,522.746 2,030,220
att härtill bidrog också Göta kanal. När man ändtligen fått
den färdig, så tyckte man sig hafva gjort nog för långa tider:
järnvägar och andra moderna påfund skulle nu för oss vara obehöfliga i
mansåldrar. Järnvägarnas motståndare hade fått ett svepskäl, som
verkade med illusorisk styrka.
Spörjes efter den ekonomiska utvecklingen inom landets olika delar
uridor detta årtionde, få vi som förut nöja oss med att belysa denna genom
folkökningen. Inom hvart och ett af Sveriges län utgjorde denna 1831 40.
årligen i promille af medclfolkmängdcn:
Län. Promille.
Västerbottens . . . 13-89
Värmlands . . . . 12-28
Blekinge . . . 11-11
Kronobergs . . . . 1109
Kalmar . . . 10-78
Malmöhus . . . 10-2(5
Älfsborgs . . . . . 1003
Kristianstads . . . 9-82
Östergötlands . . . 9-fifi
Äfven denna gång finna vi ett norrländskt län på första platsen, men de
öfriga fyra äro nu nedsjunkna till midten af länsföljden, en naturlig återverkan
af de svaga skördeår, som gjorde senare delen af 1830-talet till en
lidandestid för stora delar af Norrlands och Dalarnes befolkning. Betecknande är. att
allra sista rummet här ofvan intages af Kopparbergs län. Svälten och
umbärandena 1837 och 1838 fortlefde länge i dalafolkets minne.
Stark folkökning rådde äfven detta årtionde i Värmlands och Älfsborgs
län och därtill i Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Malmöhus. Sä godt som
öfverallt voro dock siffrorna mindre höga än under 1820-talet.
1 För ären 1834 1860 efter Finanskommittén utom for järnmalm, jfr aum. 4).
— -För ären 1861 1010 är (liksom i Bil. XIII, sid. 100) ornffincrndt socker rcduceradt
till raffineradt genom fràndragning af 10 af vikten. Sirapen ingår här ej. — ’
Stenkol oeb koks sammanlagda, utan reduktion. — 4 För äldre tider vore stångjärnsexporten
af större intresse. Till följd af ändrade klnssifikationer synes doek ej vara möjligt att
vinna längre serier af jämförbara siffror härutinnan. Talen for järnmalmscxporten här
ofvan äro för de äldre ären återgifna efter F. R. Tegengren: de afse före 1864 endast
exporten till Finland. — 5 Preliminära tal.
Jönköpings . . . tl’02
Västernorrlands . . 902
Jämtlands.....8’05
Skaraborgs.....7’84
Örebro.......729
Göteborgs o. Bohus . 6-89
Norrbottens .... 677
Gäfleborgs.....6(58
Gottlands.....650
Hallands.....646
Södermanlands . . . 591
Stockholms län . . 5’77
Stockholms stad . . 4’2x
Uppsala..........4’2l
Västmanlands . . . 365
Kopparbergs .... 2 42
Hela riket.....K-4c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
