Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
K M Ifi RATTONSUTRBD X TN<3 K N. 11KTÄNKAXDK.
År 1805. År 1840.
Ägde mer än för uppehället behöfligt............ 2 »6 « tl’35 Ji
Ägde tillräckligt för sitt uppehälle............2574 » 6274 >
Ägde hldtt en del af hvad som behöfdes.........54«1 > 22’2S »
Miste belt oeh hållet försörjas af andra..........16’4» » 5fiil •
Äfven om nian icke tillmäter dessa si ff mr allt för högt värde,
är doek den förändring de vittna om för stor, att ej åtminstone
riktningen niaste anses vara sanningsenligt atergifven. Trots all
slöhet oeh ekonomisk omogenhet, trots dryckenskap och en
ofullkomlig samhällsordning, hade Sveriges folk dock arbetat, kraftigt och
ihärdigt, också under dessa årtionden, och arbetet hade ocksä burit
sin frukt.
Lika fullt kan ej bestridas ;itt utvecklingen varit i hög grad
ensidig. Och denna ensidighet iir det, som ytterst ligger till grund
för den snart härefter inbrytande emigrationen.
På en punkt inträder dock nu under 1810-talet en viss brytning
med detta ensidiga system: vi få ändtligen bevittna ett begynnande
uppvaknande af våra stadsmannanäriugar. För första gängen, under
den tid vår kännedom omfattar, ökades städernas folkmängd
otvifvelaktigt hastigare än landsbygdens. Mellan 1 St O och 1850 steg
landsbygdens inbyggarantal med 10-38 procent, men städernas med lfi’07
procent,. Industri och handtverk, in- och utrikes liandel börja alltså ända
till sist, ati göra större framsteg än jordbruket. Förut hade
förhill-landet varit omvändt. Ty på landet hnde dock hvarje generation
ökat sin jordbruksareal, äfven relatift taget; i städerna åter torde
det ekonomiska lifvets pulsslag näppeligen hafva varit kraftigare år
1840 än år 1810.
Orsaken till detta uppvaknande är väl delvis skråens
upphäfvande men ytterst också, att en motsvarande företeelse skönjes
samtidigt på den europeiska kontinenten. Den ensidigt agrikulturella
utveckling, som förut skildrats, hade nog haft sina motstycken också i
flera andra länder, om iin det industriella stillaståendet ej mångenstädes
torde ha varit så skarpt accentueradt som i Sverige, åtminstone ej i
Västeuropa. Nu begynner på den europeiska kontinenten
järnvägsbyggandets tidehvarf, och härmed efter hand också industriens.
Egendomligt är, att de nya rörelserna sa pass tidigt hinna visa sinn
verkningar också i vårt land. Detta ådagalägger kanske, att Sveriges
ekonomiska isolering nu liörjar nalkas sitt slut.
Frän de särskilda näringsgrenarnas utveckling under 1840-talet
må nagra detaljer anföras. På grund af att skiftesverket nu var till
stor del genomfördt, räknas också för vårt Jordbruk en ny epok
från detta årtionde. Brukiiingssättet började nu ändtligen afgjordt
förbättras; det anföres, att de gamla plogarna vid denna tid rätt
allmänt utbyttes mot sådana af nyare (engelsk) konstruktion. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
