Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(136
EMIGRATIONSUTRKDNINGEN. BETÄNKANDE.
f det, föregående är redan nämndt, att detta årtionde är det första med
en nutidsmässig folkökning i våra städer. I Stockholm var dock tillväxten
fortfarande ringa, om än större än under föregående tider alltsedan 1750
talet. Af öfriga något större ställer utmärktes af stark folkökning under nu
förevarande årtionde: Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Uppsala och
Sundsvall. i hvilka, alla tillväxten öfversteg 25 promille årligen. — Vid 1840-talets
slut ägde Sverige liksom vid dess början fem städer med öfver tio tusen inb.,
nämligen Stockholm med 93,000 inb., Göteborg (med Majorna) 34,000,
Norrköping 17,000, Karlskrona 14,000 och Malmö 13,000.
Pii det kulturella området äro åtskilliga, betydelsefulla fakta
att inregistrera från denna tid. Ar 1845 erhöllo kvinnorna ilika
arfsrätt:- med männen, kvinnorörelsens första stora triumf inom
Sveriges moderna lagstiftning, — en reform som blifvit af stor
betydelse också i vår ekonomiska historia. Från denna tid är det
vi ha att räkna med den stora mängden af öfverintecknade gårdar
efter arfskiftena. — År 1842 organiserades för första gängen
folkundervisningen, genom den stadga som påbjöd, att i hvarje socken
skulle finnas åtminstone en folkskola. Den väckelse till eftertanke
och till nya lifsbehof, som efter hand blef den ordnade
folkundervisningens frukt, har varit af grundläggande betydelse också för
emigrationsfrågan.
På det religiösa området växte lifaktigheten starkt. Ungefär
från denna tid kan man räkna den snyevangeliska» riktningens
uppkomst. med K. O. Rosenius. De religiösa rörelserna ha, efter hand,
fått stor betydelse också för vårt ekonomiska lif. De skapade ett
nyktert, arbetsamt och sparsamt släkte, inom hvars leder snart spridde
sig en ganska hög grad af välmåga. Från dessa förtänksamma och
företagsamma kretsar ha utgått flera af vårt lands mest
framgångsrika affärsmän. De religiösa rörelserna utgöra en sida af vårt folks
uppvaknande ur den gamla slöa tanklösheten, ett uppvaknande som
kan sägas vara mottot för vår hela historia under de båda senaste
mansåldrarna. Det har efter hand gjort sig gällande pä det ena
området efter det andra, — sist, och ännu ej genomfördt, på det
ekonomiska.
Äfven af begynnande sociala synpunkter märkas spar vid denna
tid. 1 viss mån kan ju hit räknas var första allmänna
fattigvärds-stadga (år 1847). Af mera modern anstrykning är
urbelarebostadsrö-relsen i Göteborg. l’à sätt och vis kan räknas hit också grundandet af
Tekniska skolan i Stockholm (år 1844), hvilken under sitt tidigare
skede var en i hög grad demokratisk inrättning. — Sparbanksrörelsen
gjorde stora framsteg vid denna tid i Malmöhus län. Vid
årtiondets slut begynte detta slags bankverksamhet utsträckas ilfveu
till vara nordligaste län, där den dittills saknats.
Om det dagliga lifvet vid denna tid, särskildt om
arbetsförhållandena, lämnas atskilliga upplysningar i Emigrationsutredningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
