Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 EMIGRATI0N8UTREDNIHGEN. BETÄNKANDE.
Tab. 40. Prisnivån i Sverige, åren 1876—1910.1
År. Procent.
1876 . . . 121
1877 . . 123
1878 . . . 114
1879 . . . 107
1880 . . 117
1881 .. . 117
1882 . . . 116
1883 . . . 114
1884 . . . 109
tar vår högsta förvaltning. Äfven i lefnadssätt och lifsuppfattning
märkas betydande förändringar. Den gamla, mycket höga
giftermålsfrekvensen, ett vittnesbörd om primitiva förhållanden och små
lefnadsanspråk, är nu definitift förbi. Den nya folkskolestadgan gör
epok pä sitt område och genomför efter hand stora förändringar i de
lägre folkklassernas lifsuppfattning. Den slöa omedvetenheten börjar
gifva vika; man börjar »tänka litet mera pà hvad man gör.» Bränn
vinsmissbruket går tillbaka; de religiösa rörelserna vinna terräng,
likaså kvinnornas frigörelse. Skandinavismens irrbloss förde Sverige
åtminstone till ett aktpagifvande af de politiska frågorna också
utanför det egna landet. I alla dessa hänseenden bildar 1840-talet
begynnelsen till en ny tid. Det är ett intressant tidsskede, men svår
begripligt, — detta sista i synnerhet i ekonomiskt hänseende, där
omändringar synas hafva försiggått, om hvilka man kanske ännu icke
vunnit någon full. öfverblick.
1 vissa hänseenden härskade ännu vid denna tid gamla
föreställningar, som nu äro glömda. Skulle man vilja tro i våra dagar, att
ännu är 1843 israel Hwasser ansåg sig böra i ett akademiskt tal
varna vart folk för — krigslystnaden och de »i djupet af värt
folklynne glödande» hämndkänslorna mot Ryssland! öfver hufvud hyste
man ännu en öfverdrifven föreställning om Sveriges politiska
betydelse, en föreställning som ytterligare närdes af skandinavismen.
Sverige trodde sig ännu kunna spela en viktig politisk roll i Europa.
Däremot var det oss sä godt som fördoldt, att vi borde utgöra en
integrerande del af det ekonomiskt verksamma Europa. 1 detta
hänseende vaknade vi till medvetande först under nästa decennium.
1 Kftcr I Flodetrom, Sveriges nationalförmögenhet, Storkholm 1918. Talen afse
födoämnes- och hyrespriserna, hvarvid medeltalen Jör ISSH 1895 satts = 100. Jfr
vidare anf. årh., kap. i6.
1885 ... 104
1886 ... 96
1887 ... 88
1888 ... 92
1889 . . • 96
1890 ... 100
1891 . . . 106
1892 . . . 103
1893 ... 100
1*94 ... 97
1895 ... 99
1896 . 101
1897 ... 106
189* . . 111
1899 . . . 116
1900 . . . 120
1901 ... 121
1902. . . 119
1903 . . 120
1904 ... 121
1905 ... 124
1906 ... 130
1907 . . . 135
191.18 ... 138
1909 . . . 137
1910... 136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
