- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
146

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

EMIGRATIONS UTREDNINGEN*. BETÄNKANDE.

Orsakerna till trävarurörelsens uppsving voro i första rummet
de väsentliga tullnedsättningarna i England àr 1851. Inom Sverige
afskaifades exporttullarna (till större delen) är 1857. Hela
trävaruindustrien revolutionerades genom anläggningen af ångsågar (den
första, är 1851, vid Vifsta); dessa kunde nämligen läggas vid hafvet-,
de behöfde ej, såsom de gamla vattensågarna, ligga vid vattenfallen,
alltså långt in i landet. I anslutning härtill började transporten ske
med ångare, i stället för de gamla segelfartygen, »som hunno med
högst två resor om året till England och Frankrike och behöfde ett
àr för en resa fram och äter till Medelhafvets. Fortfarande
gynnades dock de norska fartygen och omintetgjordes härmed uppkomsten
af en tillräckligt betydande svensl; handelstlotta.

Till uppblomstringcn af trävaruindustrien bidrog också den nya
lagstiftningen om aktiebolag (1848), en associationsform som, såsom
bekant, snart blef synnerligen populär i Sverige.

Äfven inom Bergsbruket är denna tid betydelsefull. I tekniskt
afseende märkes i främsta rummet bessemermetodens utveckling till
praktisk användbarhet (1858), af (t. F. Göransson och hans ingeniörer,
sedan Bessemer själf redan begynt misströsta. Med äkta svensk
sorglöshet och grandezza tog Göransson icke patent pä sin
uppfinning! Hvem vet om ej annars nu skulle skapats ett nytt stöd för
vår gamla järnhandtering, som alltfort distanserades af de stora
ländernas massproduktion. Men ekonomisk omtanke och beräkning
äro nu en gång för alla icke något utmärkande drag för oss svenskar.
Vincere sets . . .

Kvantitatift var utvecklingen i själfva verket icke heller nu
mycket kraftig inom det svenska bergsbruket.
Tackjärnstillverkningen, 163,000 ton ärligen, höjde sig knappt med 30 % öfver
1840-talets genomsnitt, — en obetydlighet under världskonjnnkturer sä
lysande som dessa. I viss man gafs en ersättning genom de
osedvanligt höga priser, till hvilka vår lilla export kunde afyttras. — I
motsats mot trävaruexporten var tackjärnstillverkningen underkastad
jämförelsevis mindre växlingar. Maximum nåddes väl äfven här vid
årtiondets midt (1855), men 1860 års siffra är i det närmaste lika hög.

Den svenska Industrien gjorde åtskilliga framsteg under
1850-talet, men den totala omfattningen var fortfarande minimal. Hela
värdet af tillverkningen nådde icke utöfver hvad som i våra dagar
kan presteras af ett enda större etablissement i Tyskland eller
Amerika. Ännu ägde alltså ingen sora helst jämförlighet rum mellan
industrien oeh jordbruket inom Sveriges näringslif, något som man
ofta förgäter.’ — Af speciella fakta från denna tid må framhållas

1 Huru ringa betydelse ttedmuannan&ringnrna ännu ägde för vårt lund, visar sig
tydligt af 1857 års kris. I vår befolkningsstatistiks rihsftiffror har denna knappt
efterlämnat ett spår. Så mycket mera betydde ännu vid denna tid årsväxtens utfall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free