- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
178

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

EMIGllATIONSUTUEDNINGEN.

BETÄNKANDE.

de främmande världsdelarna, som skapades af de fallande
frakttaxorna.1 Arbetspriserna sjönko något, åtminstone på vissa håll,
men icke alls i samma proportion som priserna å landtbrukets
produkter. Beträffande industrivarorna var prisfallet allmänt, men äfven
här näppeligen i fullt samma skala som å spannmålen. I fruga om
denna senare sjönk hvetepriset mest, därför att detta säde i första
rummet var föremål för odling i de nya jordbruksdistrikten på
andra sidan hafvet. Bättre höll sig hafren, och allra bäst
ladugårdens produkter, i synnerhet smöret.

Tryckt af inteckningsräntor och skatter, hvilkas belopp icke
sjönko såsom varuprisen, och med ofta öfverbetalad jord såg sig
det västeuropeiska landtbruket hotadt i sin tillvaro. Hos de folk,
där jordbrukarna lyckades göra sig hörda, sökte man en räddning i
återgång till tullskyddet. I England, där jordbruket ej
sysselsätter tiondelen af befolkningen, uppoffrades detta för industrien.
Danmark, med sitt begränsade område och sin stränga ekonomiska
koncentration, räddade sig genom att förvandla jordbruket till en
industri.

I östra Europa voro vid denna tid förhållandena öfver hufvud
betydligt gynnsammare. Här funnos ännu stora möjligheter för
jordbrukets utveckling i extensiv riktning, genom riklig tillgång
på oupptagen jord samt genom de låga arbetslönerna och de små
lefnadsbehofven. I mån som bveteodliugen stagnerade eller gick
tillbaka i Västeuropas länder, där den ej längre lönade sig, ökades
dessas importbehof, och Östeuropa kunde genom sin närbelägenhet till
en viss grad konkurrera med den amerikanska spannmalen. Östeuropa
hämtade sig kraftigt efter den återvunna freden (1878), och de nu
befriade Balkanfolken tillkämpade sig en plats på den europeiska
marknaden för sitt hvete och sina Jadugårdsprodukter.

Rent blomstrande var tillståndet inom Förenta Staterna, i
synnerhet inom jordbruket. Hvetearealen, som ännu år 1874 omfattade
endast 10 millioner hektar, hade år 1884 vuxit till 1(1 millioner;
majsarealen ökades på samma tid från 17 millioner hektar till 28
millioner. Men de industriella näringarna stodo icke heller tillbaka:
af tackjärn producerades 7 millioner ton år 1880, men 16 millioner
år 1890. Järnvägsbyggandet nådde en omfattning, som sedan aldrig
öfverträffats. Mellan åren 1880 och 1890 ökades Förenta Staternas
järnvägsnät från 150,000 kilometer till 268,000; ensamt under år 1887
öppnades 21,000 kilometer nya järnvägar, en silfra som säkerligen
aldrig mera kommer att hinnas. Sammanställer man denna Amerikas
uppblomstring med det samtida betrycket i Västeuropa, är ej att undra
på, att emigrationen under detta årtionde slog alla föregående rekord.

1 Vissa erforderliga sifferdata för belvsando af 1880-talets jordbrukskris moddcla»
i Bilaga XIII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free