Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
EMIGllATIONSUTUEDNINGEN. BETÄNKANDE.
da länder. Hos oss var utfallet i stort sedt mycket gynnsamt under
detta årtionde. Verkligt svagt var blott ett enda år, eller 1899.
Däremot gåfvo åren 1892, 1898 och 1900 ovanligt goda skördar.
Den är 188S genomförda återgången till en protektionistisk
handelspolitik befästes ytterligare genom den nya tulltaxan af 1892,
sedan den franska handelstraktatens upphörande återgifvit Sverige
den fulla bestämmanderätten också öfver industritullarna. Striden
mellan frihandel och protektionism kunde sedan snart nog betraktas
såsom i realiteten afblåst. Först under de allra senaste ären, efter
1911 års allmänna val, hafva tecken förebådat kampens återupptagande.
Öfver hufvud utmärkes 1890-talet i Sverige af en ganska starkt
fortgående industrialisering, vid sidan af en fortsatt nedgång i
jordbruksbefolkningens numerär.
Jordbrukets ekonomi har dock uppenbarligen varit mycket
bättre under detta årtionde än under det närmast föregående.
Härtill har bidragit så väl den allmänna förbättringen inom
världskonjunkturerna som det nu ändtligen eröfrade tullskyddet. I fråga åter
om jordbruksdriftens egen utveckling äro förhållandena icke odeladt
glädjande. Visserligen göras framsteg på inånga håll, men allt för
ofta har man slagit sig till ro i förlitan på tullskyddet, och en stor
mängd hemman började redan tidigt att vanskötas till föl jd af bristande
arbetskraft. Framför allt är detta naturligtvis fallet i
utvandringsbygderna, om oc.k understundom skötseln hålles uppe genom
kapital från Amerika. I det stora hela framträder det faktum, att det
svenska landtbrukets produktion nu börjar blifva otillräcklig för landets
eget behof. I flera viktiga hänseenden inträder rent af en stagnation
i fråga om produktionens belopp.
Också har, såsom redan omnämnts, de förbättrade konjunkturerna
till trots, jordbruksbefolkningens numerär fortfarit att sjunka, och
detta lika starkt som under 1880-talet. Mellan 1X80 och 1890 beräknas
nedgången hafva omfattat 163,000 personer; mellan 1890 oeh 1900
omfattade (len ytterligare 158,000 personer. Från en
jordbruksbefolkning af 3,078,000 personer år 1880 var man år 1900 kommen nedtill
endast 2,757,000.
Till en del beror detta förhållande på att den mänskliga
arbetskraften bättre tillvaratagits än förr eller ersatts af (len billigare
maskinkraften; och till en del vittna talen också om den nyss berörda
bristen på arbetskrafter, som numera hör till (le största svårigheter,
med hvilka värt jordbruk har att kämpa. Men härförutom bekräftas
dock äfven den bristande expansionskraften hos det nuvarande svenska
jordbruket. Vårt jordbruk växer ej längre tillräckligt, — i ordets
enklaste, rent kvantitativa bemärkelse. Vi ha kommit in i en rent
motsatt utveckling mot under tiden före 1865, då allt gick ut på
produktionens extensiva stegring. Men för Sveriges ekonomiska lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
