Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
K MIG R A TI 0XSUT REDNINU EN. BETÄNKANDE.
Såsom »städer» äro här hela tiden räknade samma orter och i
det närmaste inom samma gränser (enligt tabellen sid. 536), hvadan
siffrorna äro med hvarandra mera komtnensurabla än de officiella
talen. Pä sin höjd må anmärkas, att 1865 ars siffra för städerna är
något för hög (på grand af felaktiga tal detta år för Stockholm
och Göteborg), samt att 1910 àrs folkmängd inbegriper vissa smärre
införlifningar, som ej kunnat genomföras för äldre tider. Att 1910
ars siffra för städerna här är betydligt lägre än den officiella (som
uppgår till 1,367,600), beror på, att flera efter år 1900 med städer
införlifvade församlingar här äro fortfarande räknade till
landsbygden, liksom ock de nya städer, som tillkommit efter sagda år. Jfr
anmärkningarna till den citerade tabellen sid. 536—553.
Man finner nu’ folkökningen hafva utgjort, under den första
perioden, eller frän 1805 till 1865, ungefär 116 procent i städerna men
endast 72 procent i industrisocknarna på landet. Förklaringen till
dessa sistnämndas underlägsenhet beror kanske i viss mån på här
verkställda gruppering: i det att såsom industriorter äro betraktade
orter, som äga denna egenskap i våra dagar, medan dock en hel
mängd af dem nog för ett eller ett halft århundrade sedan ännu voro
rena jordbruksbygder.
Under do sista trettio ären, eller frän 1880 till 1910, ökades
folkmängden i städerna med 90 procent oeh i industrisocknarna med
49 procent. De sistnämnda äro alltså fortfarande underlägsna,
hvilket i viss mån innebär en öfverraskning. Erinras bör, att vi dragit
gränsen för »industribygderna» ganska vidt, hvadan de mäste
innesluta också en ganska betydande jordbruksbefolkning. Om än denna,
såsom ofvan antydts, i dessa bygder flerstädes något ökats eller
åtminstone icke gått tillbaka, så kan den dock tydligen icke upptaga
någon täflan i folkökningshänseende med industribefolkningen.
Till sist må påpekas, att hvad vi här för korthetens skull
kallat aindustribygder» omfattar äfven trakter, där handel, sjöfart, fiske
eller landtsamfärdsel. i främsta rummet järnvägsrörelse, intaga en
betydande plats vid jordbrukets sida. »Industrisocken» är alltså här
taget helt enkelt i motsats till »jordbrukssocken».
Här anförda fördelning af folkmängden vid olika tidpunkter
meddelas för hvarje län för sig i Tab. 56 och 57, och slutligen för
hvarje härad för sig i länsöfversikterna i det följande.
Man får af dessa tabeller en närmare föreställning om
folkminskningens omfattning i våra jordbruksbygder under den stora
utvandringens tidehvarf. Men fullt upplysande blir denna
föreställning först om inan erinrar sig, att denna folkminskning alls icke
är jämnt fördelad öfver lifvets olika åldrar, utan att den är vida
starkast utpräglad inom de arbetskraftigaste åren af människolifvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
