Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVERSIKTER. STOCKHOLMS LÄN. 247
Tab. TO. Emigration och immigration i Stockholms län, åren 18öl I!)10.1
Åren [-Medel-folkmängd.-] {+Medel- folk- mängd.+} Emigranter. Immigranter. [-Netto-utvandring.®-] {+Netto- utvan- dring.®+}
Till
utom-europ. 1. Till europ, länder. Summa. Frän
utom-enrop. 1. Frän europ, länder. Summa.
1851’60. . . 117.418 41 33 74 74
180170. . . 127,611 234 121 858 . 358
1871 ’80 . . . 137,700 602 270 872 120 175 295 577
1881/90 . . . 149.562 2.814 469 3.283 165 299 464 2.819
1891 00 . . . 159,001 2,124 170 2,594 538 115 963 1,611
1901 10. . . 196,044 2.617 705 3,352 661 1,056 1.717 1.635
Inom dc egentliga jordbrukssocknarna har folkökningen alltså varit
ytterligt svag och under de senaste trettio åren s;i godt som ingen. Helt annat
är förhållandet med de trakter, diir äfven andra näringsgrenar äro af större
betydelse, samt. i städerna och förstadssamhällena.
Utvandringen frän länet har alltid varit synnerligen lindrig. Man har
tydligen föredragit att först försöka sin lycka i Stockholm. Blott från de
aflägsnare trakterna, t. ex. Frösåkers härad, har emigrationen varit nägot
större. I allt ilro för länet under de senaste sextio åren uppgifna 10,533
emigranter, och för de senaste fyrtio åren 3,4*29 immigranter fran
främmande land. Af emigranterna gingo K,462 till främmande världsdel, 760 till
Finland eller Hyssland och 1,311 till andra länder eller okänd ort. Af
immigranterna kommo 1,484 från främmande världsdel och 933 frän Finland
eller Ryssland. Se vidare tabellen här närmast ofvan.
Näringsverksamheten. Såsom synes af tabellen å nästa sida, är
Stockholms läns befolkning fördelad efter hufvudgrupper ni yrken ungefär på samma
sätt som riksfolkmängden i dess helhet (eller var så åtminstone är 1900).
Flytta vi oss tillbaka till år 1840, var öfverensstämmelsen nästan lika stor.
Den del af befolkningen, som lefver af industri, handel och samfärdsel, har
på dessa ur i Stockholms län vnxit från 10 procent af bela folkmängden till
38 procent, och motsvarande framryckning för riket i dess helhet är frän 11
till 39 à 40 procent. Naturligtvis är detta förhållande för länets dol egentligen
att tillskrifva förstadsbildningarua omkring Stockholm.
Af Jordbruket och dess binäringar (såsoiu vanligt med inrökning af
fisket) lefde ännu år 1900 mer än hälften af Stockholms läns befolkning. Af
länets areal upptager den odlade jorden 23 procent och den naturliga ängen
4 procent. Jordbruket är så godt som uteslutande bundet vid de ofvan
omnämnda lerorna, hvilkas utbredning därför i stort sedt motsvaras af
åkerarealens. I länets sörmländska del är terrängen starkt kuperad, berggrunden
mycket blottad och de sedimentära jordarternas utbredning därför ringa. Ett
likartadt förhållande råder inom skärgården och länets nordligaste delar, ungefär
ned till linien Uppsala—Norrtälje. Säkerligen beror det i väsentlig grad häraf,
att åkerarealen inom dessa delar af länet är relatift obetydlig, inom den del
at länet, som begränsas al’ triangeln Uppsala—Rimbo—Stockholm, samt på
Mälaröarna är terrängen jämnare och mindre bergig. Sedimentära jordarter,
1 Se Hilaga V, sid. 95*. — ! För ären 1851 70 har nettontvnndringcn ansetts
■ungefärligen motsvara den uppgifna hruttoutvandrlngen; jfr aum. till tabellen sid. 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
