Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVERSIKTER. STOCKHOLMS LÄN.
249
för riket. Stora brukningsdelar ocli lägre afkastning pr hektar än väntadt,
— detta är en ofta återkommande regel i vårt land, hvilken icke heller synes
förneka sig i fråga om Stockholms län.
Möjligheterna till nyodling inom länet synas vara icke obetydliga.
Visserligen torde det med nu gällande arbetspris knappast vara lönande att bryta
ny åkerjord på moräugruud, men litet hvarstädes inom länet finnas ännu
skog-bevuxna partier af samma leror, som utgöra den vanligaste, nu använda
åkerjorden, och som på grund af sin stenfrihet torde kunna bära nyodlingskostnaden.
Utefter åtskilliga vattendrag finnas svämleror, gyttja och dylika jordarter, som
genom utdikning kunna blifva odlingsbara. Åtskilliga sådana utdikiiingar ha
ock verkställts under senare hälften af 1800-talet, om än några icke medfört
hela den afsedda nyttan. Slutligen erinras om att torfmarkerna inom länet
oftast äro kärr, alltså till väsentlig del hildade af gräs, starr och andra dylika
växter, som gifvit upphof till en ur jordbrukssynpunkt rclatift förmånlig torf.
Skogsmarken iuom Stockholms län är rätt jämt fördelad på de olika
häraderna, i det att den intager mellan 40 och 65 % af häradernas hela areal.
Skogfattigast äro Mälare-öarna och häraderna närmast norr om Stockholm,
säkerligen på grund af hufvudstadens inverkan, och här är skogen otillräcklig
för ortsbefolkningen. Den brutna och bergiga terrängen i Sotholms och
Svart-lösa härader närmast söder om staden synes ha skyddat skogen, ty dessa bägge
ha högsta relativa skogsarealen inom länet.
De vidsträckta fiakevattnen i skärgarden lämna ett ganska viktigt bidrag
till befolkningens uppehälle. Dock drifves fisket blott undantagsvis såsom
hufvudnäring — mest i den yttre skärgården — utan vanligen såsom binäring
Pn öarna, där åkerarealen är ringa. Do väldiga vattenmassor, som Mälaren
afbördar, hålla vattnet i den inre skärgården så sött, att utpräglade
sötvattens-fiskar här äro allmännare än saltvattensflskarna. Skärgården erbjuder alltså
fisk af en mängd olika sorter, hvilket visserligen är lämpligt för proviantering
af hufvudstaden, men säkerligen äfven bidragit till minskandet, af intresset
för det egentliga hafsfisket.
I afseende pä tillgången på vattenkraft är länet mycket illa lottadt; dels
Upptager Mälaren i sig alla det mellansvenska låglandets till Östersjön
afrinnande floder, sä att ingen af dom genomflytcr Stockholms län, och dels är
länets areal för ringa och doss nivåskillnader alltför obetydliga, för att inom
detsamma skulle kunna utbildas vattendrag med tillräcklig vattenmängd och
fallhöjd för några industriella anläggningar af betydelse. Säkerligen till stor
del härför har länets tillverkningsindustri koncentrerats kring Stockholm.
Af länets bergarter har den. norr om hufvudstaden förekommande s. k.
Stockholmsgraniton rätt afsevärd ekonomisk betydelse, i det att den brytes i
st01’ skala i en mängd stenbrott och användes till gatläggning, kajer och
bygg-"adsändamal. Äfven några pegmatitförekomster ha befunnits brytvärda, i det
att bergartens bägge viktigaste mineral, kvarts ocli fältspat, användas inom
Klas- och porslinsindustricn. Från pegmatiten vid Ytterby hämtas råmaterial
’’11 Hörstrands porslinsbruk. Bland malmerna är för närvarande blott
järnmalmen i Herrängsfältet föremål för brytning i nämnvärd skala. Här i länets
’lorra del ha Hera järnbruk funnits, men driften är i allmänhet numera
ned-llgd. Viktigast äro för närvarande llargs och Skebo bruk. Den vanligen i
malmernas grannskap förekommande urkalkstenen är föremal för brytning vid
"crràng och pä Singö. De allmänt förekommande ler- och sandaflagringarna
samt närheten till hufvudstaden med dess lifliga byggnadsverksamhet torde
Vara samverkande orsaker till att länet intager andra rummet i Sverige (näst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
