Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVERSIKTER. UPPSALA LÄN. 25.r)
Tal). S4. Emigration ocli immigration i Uppsala län, åren 1851/19JO}
Åren [-Medel-folkmängd.-] {+Medel- folk- mängd.+} Emigranter. Immigranter. [-Metto-utvau-dring.3-] {+Metto- utvau- dring.3+}
Till
ntom-europ. I. Till europ, länder. Summa. Fr&n
utom-europ. 1. Frän europ, länder. Samma
1851/60 . . . 90,659 4 4 4
1861/70 . . . 96,744 207 57 264 264
1871/80. . . 105,234 612 211 823 40 132 172 651
1881, 90 . . . 116,533 2,280 217 2.527 136 72 208 2.319
1891/00 . . . 122,925 1.198 115 1313 218 86 301 1.009
1901/10. . . 125.645 1,427 114 1,541 194 103 297 1,244
Summeras for licla lilnct folkmängdssiffrorna å ena sidan för
jordbruks-socknarna, å den andra för öfriga socknar samt städerna, blifver resultatet
följande:
Jordbruks- Öfriga socknar Ilela
socknar. samt städerna. länet.
År 1805 ...... 65,541 18,483 84,024
» 1865 ...... 70,290 26.286 96,526
» 1880 ...... 74,932 36.1X16 110.938
» 1910 ...... 71,844 56,327 128,171
Den oerhördt långsamma folkökning, som här framträder för
»jordbruks-socknarna», är behandlad redan i (let föregående. Men äfven för öfriga
socknar samt städerna är tillväxten mellan åren 1805 och 1865 svagare än i
hvarje annat svenskt län, med undantag för Stockholms som visar ännu
ofördelaktigare tal, samt Västmanlands och Kopparbergs, som sta ungefär
jämnhögt med Uppsala län. Mälarcbygdens stagnation under denna tidrymd
framträder tydligt. I våra dagar äro förhållandena delvis något bättre.
När inga verksamhet ön. Af Tab. 85 synes, att befolkningens fördelning
efter yrken är inom Uppsala län tämligen nära öfverensstämmande med
genomsnittsfördelningen för riket i dess helhet. Sodan 1840 bar (intill år 1900)
den af industri, liandel och samfärdsel lefvande befolkningen ökats från 13
procent af länets bela folkmängd till 36 procent; motsvarande förändring är
för bela riket från 11 till 39 ä 40 procent.
Af länets areal upptager den odlade jorden 30 den naturliga ängen
och skogen 53 för all annan mark återstå alltså endast omkring liv
Uppsala län är således till sin naturbeskaffenhet ovanligt produktift, —
såsom rimligt är då det innesluter en af rikets största slättbygder.
Jordbruket sysselsätter ännu fullt hälften af befolkningen. Inom detta
till stor del af lerslätter bestående och jämförelsovis tidigt bebyggda län
är åkerarealens relativa omfattning mycket stor; det öfverträffas i detta
afseende blott af de skånska länen samt Skaraborgs. Åkerarealens fördelning
’nom länet står i det tydligaste sambaud med dc olika jordarternas utbredning,
nämligen på det sätt, att trakter med rikedom på morän ha obetydlig
åkerareal, under det att områden, som väsentligen utgöras af lerslätter, äro till
större delen uppodlade. Olands och Örbyhus härader med deras moränrika
1 Sc Bilaga V, sid. 95*. — ’ Fiir ären 1851/70 liar ncttoulvandringen ansetts
"ngefärligon sammanfalla med den uppgifna brnttontvandringcn; jfr aum. sid. 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
