Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVBKSIKTER. ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 2()9
Tab. 01. Folkökningen i Östergötlands län från IS 10 till 1910.1
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födclsc-öfver- Omflyttnings–] {+Folk- ökning. Födclsc- öfver- Omflytt- nings-+} Däraf
skott. resultat. Inrikes. Utrikes.
1810..... 164.488
1811/20 .... 172.38-1 + 7,896 8,584 — 688 — 688 —
1821 30 .... 187,409 + 15,025 16,255 — 1.230 — 1,230 —
1831-10 .... 206,400 + 18.991 18,185 + 806 + 806 _
1811/50 .... 222,299 + 15,899 17,709 — 1.810 — 1,810 —
1851. (50 . . . 240,840 + 18.541 22,172 — 3.631 — 1.619 — 2,012
1861/70 .... 254,467 + 13,627 28,385 — 14,758 — 5,231 — 9,527
1871/80 .... 266,9-7 + 12.520 29,347 — 16,827 6.907 — 9.920
1881 90 . . . . 266,635 — 352 29,468 — 29,820 - 6.723 23,097
1891, 00 .... 279,449 + 12,814 25,727 — 12.913 — 3.715 — 9,198
1901/10 .... 294,179 + 14,730 29.130 — 14,400 — 6,033 8.367
gängen till det småländska höglandets brutna terrängformer ganska tydlig, om
’len än icke angifves genom sådana tvärbranter som de, hvilka bilda gränsen
’not norr. Kraftigast utpräglad är den södra gränsen i trakterna närmast
Vättern, där llolavcdens bergstrakt bildar en skar)) kontrast mot låglandet
norr därom, livad som bestämmer slättens gräns mot söder är i allmänhet
högsta marina gränsens liige. Den del af litnet, som ligger ofvan denna gräns,
sammanfaller i stort, sedt med det område, som likt en kil skjuter ned mot
söder mellan Jönköpings och Kalmar län. Här är naturen mycket lik
Smålands, bruten och bergig och saknande större slättmarker.
Bland länets jordartet• torde i den norra delen moränen vara allmännast.
Den saknar bär nämnvärd kalkhalt. l’å grund af den bergiga och brutna
terrängen äro de sedimentära jordarterna här ytterst sparsamt utbredda och
lörekomma egentligen blott i sänkningsfälten mellan bergen. Icke heller dessa
jordslag utmärka sig genom någon större kalkhalt.
Helt andra förhållanden råda nere pä slätten. Dels hafva, här till följd af
dess lägläudthet rikliga sedimentbildningar afsatt sig, och dels äro dessa i
allmänhet starkt kalkhaltiga, tack vare de siluriska bildningar, som säkerligen
°n gång intagit bela området och som ännu finnas bevarade i fast klyft inom
’let förut nämda området längst i väster. Men icke blott lerorna, utan äfven
Moränen och rullstensgroset äro här kalkhaltiga. I medeltal torde ishafsleran
’ denna trakt (Dals, Lysings, Göstrings, Gullbergs, liober^s och Aska härader)
en kalkhalt af 0 Till och med en del af svämbilduingarua inom detta
område innehålla ofta rikligt med kalk, och denna vidtager vanligen pä ringa
djup från jordytan. — Östligare, i Åkerbo, Hanekiuds och Bankekinds
häfder, är ishafsleran mindre kalkhaltig.
inom södra delen af länet, hvilken legat ofvan högsta marina gränsen,
saknas naturligtvis ishafslera, men morän och rullstensgrus äro någon gång
kalkhaltiga, tack vare silurbildningarna i norr. Under det senglaciala hafvets
’id sköto dock vikar ned i detta område kring de nuvarande sjöaina Sommen
°ch Asunden, vid hvilkas stränder därför ishafslera förekommer. Eljest är inom
detta område morän den förhärskando jordarten i likhet med förhallandet
’nom öfriga delar af småländska höglandet.
1 Länsgränserna äro här unifieradc (såsom i RiUga V. Tab. 68) och förete
där-lor smärre skiljaktighcter mot t. ex. Hilnga V, Tal). 30 och 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
