Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2S<1 KM IO It A TrONSlI TKEIiXIN< I EN. IIKTÄNKANDK.
Tal». 100. Några ekonomiska ImfciaUlala för Jönköpings län.’
[-Jön-köping.s-]
{+Jön-
köping.s+}
liin.
Yrkesfördelning
ar 1000 (och 1840)
Arealens fördelning. . ..’’Vj Hein
produktion m. m. j’’ riket.
Hela
riket.
Antal (nli. pr kvkm. . 30 18
Folkm. lefvande, af:
Jordbruk, tf..... 53*07
Industri, r;..... 26’7 2 28-89
Handel o. saml.. tf . 6’80 10-60
A lim. tjänst m. ni., . 8’20 6*84
inom industrien:
Byggnads-, tf . ... 8’M 11-5!)
Väfnad*-o. beklädnads-." 5’Sa (i 18
Metallfiiriidlingg-, *, . . 5’-ls 108
Ketnisk-tekuisk...... S’!I8 1 30
Näringsmedels-, tf . . . 1*71 2-38
SSgverks-, tf..... 1 ’08 •-III8
Bergverk*-, ■...... 0*79 1 00
Ind. för litt. o konst, <>•*« 0’73
Är 1840:
Jordbruk, tf..... 86’HO 80-80
Industri. $..... 4 to 8-51
Handel o. samf., tf . . 0-20 2 21
Allin, tjänst m. in..tf . 8«0 1 8’:i.">
Af arealen land:
(id Ind jord. 12’iis 8’90
Naturlig äng. . . . !l’91 328
Skogbilrande mark, f. . 54*88 52*16
Annan mark. «... 22T>8 85*68
Projnhtiim pr iuh.
Hvete och rilg. kg. . . 146 144
\nuan spnnnmfil, kg. . 864 317
Potatis, kg. Mjölk, kg....... 88(1 284
1127 r.4!l
Prad. pr htktur.
Spannmål. dt..... Hos 14 48
Potatis, dt....... Ä insildda vallar, dt. . 102*31 97*«r>
37K0 a«*7o
> naturlig äng, dt. . . 12-10 ir>*7o
Mjidkprod. pr ko, kg. . 1,869 1.8!" 1
}’à 100 kvkm.:
Landsvägar, kilom. . . 85-80 13-90
Järnvägar. kilom. . . 5-81 2*98
|m nit. sedimentilra jordarter ilro sa sällsynta ocli kalkhalten oftast lag. ])en
minsta arealen odlad mark ha de tre härader, som helt och hållet eller till
•öfvervägande del ligga inom länets västra område, där järngneis är den
förhärskande bergarten, nämligen .Mo, Västbo och Östbo härader, med blott G—!) %
Åkermark. största, åkerarealen ha Tveta och Vista härader, nämligen resp.
21 och 31 v säkerligen i följd af de issjösediment, som hiir aflagrats, samt
de goda egenskaperna hos den morän, som bildats af eller blifvit uppblandad
ined Yisingsö-sericns kalkhaltiga lerskiffer. Antagligen har äfven det blida
höstklimatet kring Vättern lockat odlaren. Kn mellanställning, ungefärligen
motsvarande länets medeltal, intaga di’ öfriga häraderna, med en åkerareal
om 18 17 af hela ytvidden.
Det von icke underligt om spannmålsskörden pr ytenhet vore lag i cu
bvgd, där åkerjorden sn godt som uteslutande består af kalkfattig morän, och
den understiger också riksmedeltalet för alla sädesslag utom hafre. Som
emellertid haf ren iir länets ojämförligt viktigaste siidc, blir totalresultatet i
alla fall ganska fördelaktigt. Den relatift betydliga afkastningen af hafre beror
egentligen af det mycket likliga, utsädet. Äfven potatisen gifver god skörd
pr hektar, hvadan man ej synes kunna undgå ott erkännande, af, att hiir
gjorts ej sa obetydligt ifråga om ett rationellt jordbruk, till trots för de
ogynnsamma yttre förutsättningarna. I.änets magraste trakter utgöras af de
västligaste delarna, alltså Mo och Västbo härader, som helt och hållet
tillhöra gneisområdet med dess sterila mark. Lika afgjordt äro Tveta och Vista
härader kring Vättern att räkna till de i och för sig bördigaste. —
Hafreodlingen stora omfattning iir i sig själf ett tecken pä markens ringa frnkt-
1 .Ifr sid. 220.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
