Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFV KKStKTEK. JÖN KÖPINGS 1,Ä\.
barhet, enär bafreii iir det sädesslag, som har iniusta fordringarna i afseende
pa jordmånens halt af näringsämnen. Den iir likaledes det för mossar
lämpligaste sädesslaget, och pä sådana liar länet, såsom päpekadt, riklig tillgång.
De många torra, steniga morftnshittningarna äro lämpliga fårbeten, och den
likliga björkskogen skänker behöfligt vinterfoder; också äro fåren inom detta,
län fortfarande relat.ift talrika.
1 förhallande till folkmängden iir jordbrukets afkastning ganska betydlig,
i synnerhet af potatis. Äfven kreatursstocken är talrik. Kornas relativa mjölk
afkastning är icke hög; i medeltal utgör den endast 1,660 kg., mot I,8!>1 kg.
i genomsnitt för hela riket.
Jirukningsdelamas medelstorlek är ungefär s hektar åkerjord på hvarje;
rikssiffran är 10 hektar. Pà hvarje briikniugsdcl kommer härtill ungefär 7
hektar äng i .lönköpings län, men endast 4 hektar inom riket i allmänhet.
Af samtliga jordbrukare äro 13 % arrendatorer; riksmedeltalet är 15 v
I »et är naturligt att möjligheterna till nyodling inom ett län med knappt
•3 % odlad mark kunna i viss mån betraktas som stora, men da största
delen af den ouppodlade marken består af morän, är det tydligt, att sådan
"•l|ing med nu gällande arbetspris icke, skulle vara lönande. Bättre utsikter
’ detta afseende erbjuda torfniarkema, som äfven i icke ringa grad redan
tagits i anspråk af odlingen; Svenska mosskulturföreniiigcn har ju också
uppstått i detta län och har äfven sin försöksverksamhet förlagd här. (ienoni
sjösänkning har redan rätt mycken relatift. lättodlad mark vunnits och
återstår än ini att eröfra; äfven iiivallning skulle kunna företagas utefter vissa
vattendrag. Kring Svartan är en storartad sådan påbörjad.
Skogsarealen uppgifves numera omfatta 55 % af länets yta. Emellertid
s’ar nog en god del häraf pä öfvergången till bagtuark eller äng. De
egentliga skogstillgångarna äro hårdt anlitade, och afverkningeii bedrifves oftast
planlöst samt utan intresse för återväxten. Skogrikast iir Mo härad, hvarifrån
’"’tydliga virkesmiiugder exporteras, dels genom flottning pa Nissan och del>
l’a. den nya Borås-Alfvestabauan. I vissa trakter, särskildt Södra Vedbo,
Ost! •a och Västra härader, förekommer ännu rätt mycket kolning. Som en
’•■näring till skogsskötseln kan betraktas lingonplockningen, hvilken lämnar
atsevärda förtjänster, i synnerhet för ilen befolkning, som är bosatt kring
südra stambanans stationer; största delen af utbytet exporteras nämligen till
Tyskland.
Oaktadt den stora rikedomen pa insjöar är fisket mycket obetydligt och
s’ar långt tillbaka t. ex. för Kronobergs läns. V iktigare är kräftfångsten, som
framkallat en afsevärd export.
Industri och bergsbruk. Det svdsvenska höglandets högsta delar
Jiggii som bekant inom Jönköpings län. Dä do vattendrag, som upprinna
""»ni dessa trakter, af lätt insedda skäl icke hunnit fa någon större
vattenmassa, är det naturligt att hithörande härader. Södra Vedbo, Västra härad och
’|stbo, i allmänhet sakna nämnvärda tillgångar pä vattenkraft. Pa grund af
jämna terräng har icke heller Västho härad några större vattenfall.
Däremot äro de mera periferiskt, pä gränsen mellan hög- och lagland belägna
"■traderna lyckligare lottade i detta afseende. I Norra Vedbo för Svartan en
•"sevärd vattenmassa, som skapat viktiga industrisamhällen vid Aneliy och än
h|era vid Tranås (öfvervägande träförädling). Kman och dess bifloder lämna
’’•’ifkraft till åtskilliga fabriksorter i Östra härad; den förnämsta iir
llvet-a"da. Tveta härad omsluter Vätterns södra ände, och de pa grund af denna
Mös bildningssätt mycket stora nivådilferenserna ha framkallat kraftiga vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
