Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.ÄNSÖFVKKSIKTER. KKONOBBRCS LÄN. 295
sanilingsbassänger för stora vattenmassor, men de från dem afrinnande åarna
Idlda sina viktigaste fall först söder om länsgränsen, alltså i Blekinge ocli
norra Skåne. Ett undantag liilrifrån utgör Mörrums-ån, som pa den korta
sträckan mellan Vsnen och länsgränsen drifver Ryds elektriska kraftstation
och Fridafors trämassefabrik. Länets viktigaste vattendrag är dock I,agan,
som pa sin väg mot Halland passerar Sunnerbo härad. I detta härad, som
för icke länge sedan var sa godt som utan all industri, har Lagans vattenkraft
under de senaste ären tagits i anspråk för Hera industriella behof. Ijungln
köpings industri är till väsentlig del grundad härpå, men viktigare äro några
anläggningar längre mot söder, särskildt Strömsnäs och Titnsfors
träniasse-fabriker och pappersbruk, bägge bland Sveriges större verk af detta slag. Vid
länsgränsen mot Halland ligga Sydsvenska kraftaktieboliigcts nyligen färdiga,
storartade anläggningar vid Majenfors och Bassalt, den sistnämnda visserligen
belägen pä andra sidan gränsen, men dock naturligtvis af betydelse för
industrien äfven inom Kronobergs län.
Knappast några af länets bery- eller öfriga jordarter äro föremal lör
industriell användning. Malmer saknas fullständigt, med undantag af sjö- och
myrmalmerna, sora emellertid numera i blott ytterst ringa skala användas.
Nogrn kvartsförekomster i I ppvidinge härad brytas för glasbrukens behof, och
s. k. svart granit? (diabas) har pa ott par ställen kommit till användning
för finare stcnhuggcriarbcton (särskildt vid Möckeln). Äfven tegelbruk äro
sällsynta pä grund af att bela länet ligger ofvan högsta marina gränsen och
alltså saknar marina leror.
Såsom redan nämndt, äro insjöarna mycket talrika, och de synas äfven
kunna blifva af icke ringa ekonomisk betydelse, i det att intresset för fisket
under senaste ären vaknat och redan år betydligt lifligare än exempelvis i
Jönköpings län. Fn yttring häraf är Sötvattensbiologiska stationen vid Anueboda,
afsedd att för sötvnttensfisket blifva hvad Kristineberg i Bohuslän är för
hafsfisket. Otvifvelaktigt har länets stora sjörikedom varit eu viktig orsak till
stationens förläggande, på samma sätt, som t. c\. de stora torfmarkcrna i
Jönköpings län i viss mån kunna sägas ha skapat Svenska Mosskulturföroiiiiigen.
I Emigrationsutredningens Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden i
ämnet af länets Hushållningssällskap samt af pastorsämbetena i J.ängasjö,
Virestad och Götcryd.’
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott framhåller bhiiul annat de
utgjorda missförhållandena med afseende a sättet för laudtinannaprodukternas
försäljning. »Bot härför torde vara att söka i sammanslutningar ungefär i
öfverensstämmelse med äggförsäljningsföreningarna, i inrättande af
spannmåls-lagerhus samt i modererade järuvägsfrakter.»
Kyrkoherden ti. I!. Klgqvist i Långasjö skrifver: Flmrii jorden här är
af tämligen god beskaffenhet, står dock jordbruket lågt. Jorden är nämligen
mycket stenhanden, och att göra den stenfri, blir en för dyr och långsam
historia. I längden skulle det kunna gä, om man pä mer lämpliga tider och
med hufvudsakligen familjens krafter gjorde ett, om än aldrig sà litet stycke
jord ärligen stenfritt. Men konservatismen lägger hinder i vägen härför, och
den jord man icke förbättrar utan snarare i brist pa arbetskraft försämrar,
älskar man icke. t )cksä anse sig jordbrnkarne här i regel -àsoin de sämst
lottade bland alla samhällsklasser. Detta fä deras barn höra tidigt och sent,,
och barnen uppmuntras att välja andra sysselsättningar. t ngdomen gifver
1 Jfr sid. "221 här ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
