- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
303

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄNSÖFVERSIKTKR. KALMAK LÄN

303

"let inro al landet i detta afseende mera liknar Jönköpings oeh Kronobergs
län, naturligtvis en följd af att sistnämnda område legat ofvan högsta marina
gränsen och alltså saknar marina sediment. De härader, som tillhöra detta
område, Sevede, A spel and och Handbörd, ha också den minsta åkerarealen i
länet, nämligen blott 10—11 af hein ytvidden. Beträffande kusthäraderna
<vncs kalkhalten bos jordarterna vara af en viss betydelse. Norra och Södra
ljust, där den af inlandsisen och isälfvar frän Östergötlands siluriska
bildningar medförda kalkhalten ännu icke upphört, ha Id och 14 "o åkerareal.
Närmast söder om dessa härader kommer det kalkfria Tunaläns härad, med
blott !> uker, men därpå börjar kalkhalten ökas, tack vara de numera
försvunna kalkhcrgarterna på västra sidan af Kalmar sund. och på samma gång
äfven åkerarealen. De hithörande Norra och Södra Möre härader ha
nämligen -20 och IM «.. af ytvidden odlad, hvilket förhallande iir att tillskrifva den
bördiga kustremsan. Det inre af dessa härader tillhör nämligen området
ofvan marina gränsen och .sammanfaller dessutom delvis med den ytterst
stenbundna och därför föga uppodlade zon, som åtföljer den sydsvenska
isrands-linien; Södra .Mores andel af detta område är relatift. större iiu Norra Möres

— däraf det förstnämndas mindre åkerareal. Kontrasten mellan detta härads
inre och kustsocknarna i afseende på befolkningstätheten iir också mycket
stor; s-i t. ex. |mr Vissefjärda socken vid gränsen till Kronobergs län 21 och
söderakra socken vid kusten rakt öster därom 41 inbyggare pr kv.-km.

— i t,med kusten, från Östergötland räknadt, aftager alltså åkerarealen parallellt
med markens kalkhalt ned till Tunaläns härad, men ökas därpå, sä snart
Kalmarsunds-områdets större kalkhalt börjar göra sig gällande.

På Olands södra två tredjedelar är åkerjorden så godt som uteslutande
bunden vid kustremsorna; det inre är ju den sterila Alvaren. Bördigast synes
sluttningen mellan Västra landborgen och Kalmarsund vara, och hit hör
också öns förnämsta jordbruksområde, tillhörande Algutsrums och (iräsgärds
härader. Den norra tredjedelen, dilr jordmånen iir mera sandig, synes stå
lägre i detta afseende: i gengäld iir detta område den enda del af ön, som
har någon skog.

Jordbruket i Kalmar län kan omöjligen anses stå högt i våra dagar. Man
torde till och med kunna säga, att det är mera cfterblifvet. iin öfverallt
annorstädes södra Sverige, med undantag för Gottland. Såväl spannmål som
potatis gifva betydligt mindre iin medelmåttig skörd pr hektar, och kornas
mjölkafkastning (1,514 kg.) iir i genomsnitt den lägsta i hela Sverige
utan-tör Västerbotten och Norrbotten. Endast länets nordligaste delar sta här
något fördelaktigare. Kalmar läns fastlandsdel iir också en af de få trakter
i södra Sverige, soin ej producera nämnvärda kvantiteter mjölk utöfver
bygdens eget behof; dock står äfven härutinnan länets nordliga del bättre än
den södra. — Pä Öland iir jordbruket, såsom bekant, särskildt
gammalmodigt. Hiir iir visserligen kreatursstocken mycket talrik, men kornas
mjölkafkastning är synnerligen Ing.

Den svaga skörden i Kalmar län beror naturligtvis för en <lei på den
förut omnämnda, för dessa trakter karaktäristiska torkan under våren och
Jörsommaren. Mon att detta icke kan vara den egentliga, eller åtminstone
’eke den enda orsaken visar sig däraf, att foderväxterna lämna fullt
medelmåttig skörd och till och med nägot däröfver

Åkerjordens afkastning synes ingalunda, vara proportionell mot. dess
relativa utbredning, såvidt af uppgifterna för de olika häraderna framgår.
Sär-’kildt anmärkningsvärdt är, att, inom Södra Möre, som sfcir näst högst i länet
’’eträftande åkerareal, afkastningen pr hektar af spannmål och potatis
uppgifves vara lägre iin i hvarje annan del af hela Småland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free