Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30(5
KM 11 i RATIONSUXREDSING J5N. DKTÄMi.V.NDK.
Länets Södra Hushållningssällskap anser, att jordbrukets ekonomiska
ställning under senare år betydligt förbättrats; skötseln är mera intensiv än
förr, med dyrbara maskiner och konstgödningar; ladugårdsbesättningarna hafva
betydligt förkofrats bådo kvantitatift och kvalitatift; och landtmännons
tillgodohavande i sparbankerna blir år frän år allt större. Äfven bland
smà-brukarnc är den ekonomiska ställniugen ganska god, i det biförtjänsterna äro
talrika och synnerligen väl betalda. Småbrukarnc torde i allmänhet vara
bättre rustade i ekonomiskt hänseende än de större jordbrukaruc, hvilka
senare lida under svårigheten att erhålla lejd arbetskraft. I allmänhet kan sägas,
att arbetsförhållandena nu äro sådana, att hvar och en som vill arbeta får
ock tillfälle därtill, och atlöningen är så hög, att ingen tvingas emigrera pä
grund af omöjlighet att här finna sin utkomst. — Minskningen i
torparnes och backstugusittarnes antal är till stort men för det större
jordbruket. I allmänhet har tillgången på jordbruksarbetare minskats pä de senare
ären med ungefär trettio procent. Arbetstiden har förkortats och kosten
förbättrats, men arbetshågen liar i afsevärd mån slappats. — Rotfruktsodlingen
gör framsteg, dock icke alls i den proportion som vore önskligt. — 1 fråga
om jordbrukskrediten anföras önskemål, som refereras i det följande. —
»Föreningar för inköp af för jordbrukets drifvande nödiga produktionsmedel
samt försäljningar af dess produkter anser sällskapet vara ett lifsvillkor för
jordbruket.» Egnahemsrörelsen framhålles såsom det viktigaste medlet för
emigrationens hämmande, men mötes af flere, närmare angifna svårigheter
(jfr den allmänna framställningen i det följande).
Kronolänsman Gust. A. Lundberg i Handbörds härads östra distrikt
lämnar en utförlig skildring af stataresysteniets ölägenheter, »säkerligen det för
vårt land olyckligaste arbetssystem som kunuat upptänkas»; denna skildring
är refererad vid frågans allmänna behandling här nedan. Därnäst framhålles
nödvändigheten af bättre kontroll öfver till salu hållna gödningsämnen m. m.
Förhållandet mellan husbönder och tjänare samt mellan föräldrar och barn
lämnar mycket öfrigt att önska.
Kronolänsman (i. H. Ekman i Södra Möre härads östra distrikt vitsordar
en betydlig förbättring af den ekonomiska ställningen bland jordbrukarne,
förnämligast på grund uf ladugårdsskötselns utveckling. Den enda svårigheten är
att fä dugliga tjänare. Tjänstehjonsstadgan är belt och hållet illusorisk.
Häst reda sig de smärre jordbrukariie, som ej äro i behof af lejdt
tjänstfolk.
Kyrkoherden E. M. HoHund i Gärdslösa på Öland erinrar om, att arbetare
utan eget jordbruk stå arbetslösa under vinterhalfåret, hvilket är ruinerande
för ekonomien. Egnahemsrörelsen har inga utsikter på Öland, förr än kunskap
spridts om ett verkligt rationellt jordbruk; öborna vidhålla ännu ined seghet
föråldrade brukningsmetoder.
Kyrkoherden Ingw. Frisell i Långlöts pastorat, likaledes på Öland,
framhåller, att, frånsedt Stockholm, öländingcn icke söker arbete på andra häll i
Sverige utan hellre emigrerar. »Kärleken till jordbruk är icke särdeles stor»;
äfven är jordens skötsel föråldrad. Skolan har sin stora skuld i detta fall. »Alla
möjliga ämnen söker man stoppa in i skolan, men ej det som mest borde
intressera en bondpojke. Värnplikten orsakar mycken emigration. Föröfrigt:
hvad skall ungdomen bli? Ej mer än en af sönerna i ett jordhrukarehcm
kan öfvertaga gården efter fadern. Hemmanssönerna vilja ej bli drängar;
brukare kunna ej heller alla bli; köpa gard ha de ej medel till. l’ä fastlandet
kan ej öländingen reda sig såsom jordbrukare; därtill är han för efterblifven.
Arbetarnes söner drifvas bort dels af den nästan totala bristen på arbete
vintertid, dels af den hart när oöfvervinneliga svårigheten att få en bit egen jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
