Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
eMIGRATIONSUTREDNINGEN. BETÄNKA .YDE.
hvarvid dock bör anmärkas, att den af klimatet tal lade ringa kvantiteten i
någon mån crsiltt.es af den af samma orsak höga kvaliteten. I fråga om dc
naturliga betingelsernas inflytande på skörden bör framhållas, att det förut
omnämnda relatift hällmarksfria området sydöst om Visby otvifvelaktigt är
öns bördigaste del. Ett undantag i fråga om den så genomgående låga
afkastningen af Gottlands jordbruk synas foderväxterna göra; skörden pr
hektar å de insådda vallarna iir nämligen mycket hög, och äfven den naturliga
ängen gifver ganska god skörd. I detta afseende åtminstone synes alltså
var- ocb försommartorkan icke utgöra något afgörande hinder.
Fårskötseln är af mycket stor betydelse i den gottländska
landthushållningen, säkerligen en följd af jordmån och klimat i förening. Detta blir sä
mycket tydligare, som denna näringsgren är högst utvecklad inom de områden,
där hällmarken dominerar, alltså nordligaste och sydligaste delarna samt
trakten kring östergarn. 1 motsats härtill är fårens antal lägst inom det
nyssnämnda området sydöst om Visby.
1 förhållande till folkmängden är Gottlands spannmålsskörd synnerligen
hög, i främsta rummet af korn och råg; blott hafren spelar en obetydlig roll.
Potatisodlingen iir mycket omfattande. Af det nu sagda framgår åkerbrukets
öfvervägande betydelse i Gottlands näringslif. Ladugårdens roll är åtskilligt
mindre framträdande, fr&nsedt, den nyss omnämnda fårskötseln. Af mjölk
produceras blott 407 kg. pr inb., mot 549 kg. för hela riket. Korn», gifva
i medeltal blott 1,010 kg. mjölk; lägre tal än sa återfinnas blott för Kalmar
och \lfsborgs samt Västerbottens och Norrbottens lila. Riksmedeltalet är
1,891 kg.
Brukningsdelarnas medelstorlek på Gottland utgör ungefär 10 hektar
åkerjord på hvarje, hvilket nästan sammanfaller med riksmedelsiffran. Endast
2’/2 procent af jordbrukarne äro arrendatorer, mot för bela riket 15 procent.
Skogsarealen är icke ringa, nämligen 45 af bela ytvidden. Öns
nordöstra delar äro skogrikast, ocb det steppartade området längst i söder kalast.
Afverkningen öfverstiger dock återväxten, hvarför särskildt för Gottlands län
gällande skogslagar utfärdats, den senaste är 1908. Anmärkas bör, att
skogen icke framkallat någon nämnvärd trä förädlingsindustri, ehuru det synes
-om om t. ex. öns rikedom på s. k. iidla löfträd bort framkalla
möbeltillverkning eller liknande snickerirörelse.
Fisket är ännu en viktig binäring, men dess betydelse var fordom långt
större än nu Otvifvelaktigt beror detta förhållande delvis pà att fisken icke
numera går så rikligt till. Orsakerna till sådana periodiska växlingar äro
icke fullt utredda. I nder de senaste ären har man börjat hoppas på en
ny period af rikligare tillgång, efter hvad af länets Hushållningssällskap
meddelas (jfr här nedan).
Sjöfarten är ytterst obetydlig, särskild med hänsyn till länets
insu-lära läge. Äfven denna näring har gått tillhaka, sannolikt, åtminstone delvis
till följd af kalkexportens nedgång. Emellertid iir det svårförklarligt, att en
ö med riklig skog och åtskilliga goda hamnar icke idkar skeppsbyggeri eller
sjöfart i nämnvärd utsträckning.
1 nil /istrien. Bland Gottlands bergarter ha åtskilliga kommit till
industriell användning. Den i närheten af Burgsvik pä öns sydligaste del
förekommande graa sandstenen har länge varit föremal för brytning, hvarom
atskilliga skulpturverk i Gotlandskyrkorna vittna. Den tillgodogöres för
närvarande såsom byggnadssten och för tillverkning af slipstenar, \agon rationell
brytning bedrifves däremot icke. Viktigare äro öns kalkstenar, af hvilka flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
