Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l.ÄNSÖFYKIiSIKTKK. ULEKINGK I,ÄN. 323
Tab. 121. Några ekonomiska hnjvuddata för Blekinge län.1
Yrkesfördelning ir 1900 (oeh I840i. [-Blekinge-] {+Ble- kinge+} län. Hela riket. Arealens fördelning, produktion m. m. [-Blekinge-] {+Ble- kinge+} län. Hela riket.
utgör åkerarealen lilott 15 % at’ hela ytvidden. Om man däremot utväljer
tio socknar, som till öfvervägande del ligga inom strandbygdcu mellan
Karlskrona ocli Listerlandet ocb beräknar deras relativa åkerjord, sä befinnes den
oppgå till 29 "... alltså nära dubbelt så mycket som inom skogsbygden. De
fyra socknar, –om tillhöra den på kritbcrgarter hvilande Listerhalfön, ba en
»dlad areal af icke mindre än 45 "» af hela ytvidden. Pä denna hallo är
äfven afkastningen pr hektar afgjord! högre än inom öfriga traktor; eljest
rader i detta afseende icke sä stor skillnad mellan skogsbygden och kustlandet.
Man sknlle kunuat vänta, att odlingen af sockerbetor tagit större omfattning
inom detta, af milda höstar och jämförelsevis djupa leraflagringar gynnade
lan; att sä ej är fallet, torde delvis hero pa lerornas alltför låga kalkhalt.
Utmärkande för Itlekinges jordbruk är potatisodlingens stora omfattning; länet
står främst i Sverige i detta hänseende, om man afser den relativa
utbredningen i förhållande till åkerarealen. Pr inb. iir produktionen ännu större i
grannlänen Kristianstads och Kronobergs.
En annan egendomlighet för Blekinges jordbruk är, att höstsäden spelar
en större roll än öfverallt annars i Sverige, i det den upptager 25 procent
al’ åkerjorden, mot. i svenskt genomsnitt endast 13 procent. Egendomligt nog
Upptager icke desto mindre trädan endast 5 procent. Annars plägar ju trädans
areal icke allt för mycket afvika från höstsädens.
Skörtlen pr hektar är mycket låg i Blekinge, endast jämnhög ungefär
med i Kalmar län. Jämförelsevis bästa afkastningen lämnar af hufvudsädena
b vetet; dock hinner ej heller detta silde till riksmedeltalet. Man sv nes icke
kunna säga, att Blekinges jordbruk står högt i våra dagar. Ett undantag
’ar göras för foderväxterna, som gifva riklig skörd, både från vallar ocb äug.
1 Jfr sid. 220.
Antal inli. pr kvkui, . 52 ( 13
Folktn. lef runde uf:
Jordbruk, a . . . 53 -24 53-07
Industri, S..........26 01 28 «9
Handel n. samf.. « . 8’81 1000
Allm. tjänst m. m., %. I1’94 6-84
Inom industrien:
Bergverks-, fl. . . 7\ss loo
Byggnads-, <&..........o so os»
Väfnad»- o. beklädnads-,£ 4’SS 6*18
Melallföriidlings-, % . . l os I OS
Näringsmedel»-, « . . . | 108 2 33
Ind. lor litt. o. konst, 0’4(> 0 73
SSgvcrks-, %..........0’24 8"«s
Kemisk-teknisk, Ä . . . 0*16 rso
År 1840:
Jordbrak, %..........75-90 sOtio
Industri, <S..........9’10 854
Handel o. samf., % . . 2’70 2’21
Allin, tjänst m. ni.. JÉ. | 12’30 8-35
Af arealen land:
Odlad jord. % ... . 2250 Ö’90
Naturlig äng, % . . . 4 99 3 26
Skogbärande mnrk. * . 4018 52’t6
Annan mark, % . . . 32 83 35 68
Produktion jo- inb.
Hvete och rig, kg. . . 163 114
Anniia spannmfil, kg. 177 317
Potatis, kg............529 284
Mjölk, kg..............841 549
Produktion pr hektar.
Spannmål, dt..........18’12 14 48
Potatis, dt..........92-53 97 65
A iiisädda vallar, dt 52 30 3X’70
> naturlig nng, dt. . . 25’so 15’70
Mjölkprod. pr ko. kg. . 1.799 1,891
PA 100 kvkm.:
Landsvägar, kilom . 34 20 13’90
Järnvägar, kilom. . . lo I* 2 98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
