Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 EMIGRATIONBtlTREDNINGEN. BETÄNKANDE.
Tal». 130. Emigration ocli immigration i Malmöhus län, ären IHöljlOlO1
Ären [-Medel-folkmängd.-] {+Medel- folk- mängd.+} Emigranter. Immigranter. [-Netto-utvandring.15-] {+Netto- utvan- dring.15+}
Till
utom-europ. 1. Till europ, länder. Summa. Frän
utom-curop. 1. Frän europ, länder. Summa
1851/60. . . 267,990 284 153 487 437
18(51 70 . . . 303,875 2,981 7,098 10,079 10,079
1871 80. . . 331,073 6,691 11,886 18,576 513 7,297 7,810 10,766
1881 90 . . . 358,008 21,974 12,620 34.594 1,456 7.984 9.410 25,154
* 1891 (K) . . . 385.320 11,485 7,251 18,736 2,776 6,204 8,980 9,756
190110. . . 432,169 11,991 6.203 18,194 2,581 6,486 9.067 9,127
hus liln ännu mera än för andra delar af vårt land är det af vikt, och af
intresse att söka uppdela också efter olika näringsdistrikt, således framförallt
att skilja mellan jordbruksdistrikt och öfriga. Ett försök härtill är också
utfördt i tabellen å föregående sida. Med »jordbrukssocknar» afse vi här,
såsom vanligt, endast sådana, i hvilka jordbruket är den allt förhärskande
näringskällan (jfr sid. 212); med »öfriga socknar» förstås alltså sådana, i
hvilka industrien och andra stodsmannanäringar vunnit ett mera betydande
insteg, om än också i vissa af dessa socknar landtbruket kan vara
öfvervägande. Hvilka socknar, som i hvarje fall hänförts till den senare gruppen,
framgår af anmärkningarna till tabellen.
Slutsummorna för länet inom hvardera af dessa grupper utfalla på
följande sätt. Folkmängden utgjorde:
[-Jordbrnks-socknar.-]
{+Jordbrnks-
socknar.+}
Öfriga socknar
samt städerna.
llcla
länet.
Ar 1805 ......112,214 38.094 150,308
» 1865 ...... 205,338 100,145 305,483
» 1880 ...... 209,475 140.206 349,681
> 1910 ...... 187,152 270,062 457,214
Talen visa, hvad först angår den äldre perioden, eller åren mellan 1805
och 1865, att folkmängden i Malmöhus läns jordbrukssocknar under dessa år
tillväxte med i allt 83 procent. Siffran sammanfaller, så godt som, med den
motsvarande för Kristianstads län och öfverträffar rätt betydligt
genomsnittssiffran för rikets samtliga jordbrukssocknar, hvilken är 64 procent. Den når
icke upp till siffran för Blekinge (98 procent), men den öfverträffas icke af
V ram, Höganäs, Raiis. Väsby och Kattarp; i Harjagers härad Käflinge; i Torna liiirad
I.aekalänga: i Bara härad: Burlöf och Lomma; i Frosta härad Hörby och Hör: i
Vemmenhögs härad Skifarp oeh Skurup: samt 1 Herrestads härad Stora Köpinge; jfr vidare
noterna 2—6 här nedan. — ’ Utom Västra Skräliiiigo saiut Limhamn (Hyllie), hvilka
hiir inräknats under Malmö. — ’ Utom Trelleborgs landsförsamling och Kyrkoköpinge,
som här äro inräknade under Trelleborgs stad — * Utom Helsingborgs landsförsamling,
som här inräknats under staden. - 5 Utom Västra Sallernp, som hiir inräknats ander
Eslöf. — 0 Utom Lunds landsförsamling, som här inräknats under staden. — ’ Med
Västra Skriitlingc och Limhumn (Hyllie). » Med lamlsförsamlingou. — » Om 1805
års folkmängd, se not 5 sid. 3118. — lu Med landsförsamlingen — 11 Med
landsförsamlingen och bela) Kyrkoköpinge. — ls Med hela Västra Sallerup.— 13 Eslöf är i
framställningen i texten alltid fördt på Harjagers härad. Däremot är Trelleborg räknadt
som stad (inom sina gamla griinser). — 14 Se Bilaga V, sid. 95*. — " För ären 1851/70
har nettoutvandringen ansetts ungefärligen motsvara den uppgifna hrattoutvandringen;
jfr anm. sid. 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
