Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länsöfvEltsikter. malmöhus I,ÄN.
343
Näringsverksamheten. Af Malmöhus läns folkmängd är 1840
hämtade 8 procent sin utkomst af industri, handel eller samfärdsel. Ir 1900
lnide denna siffra stigit till nära 52 procent. I absoluta lal räknadt, utgjorde
yrkesfördelningen i länet för dessa bägge ar:
Personer lefvande af År 1840. År 1900.
Jordbruk oeh fiske............ 186,0*10 168,000
Industri, handel och samfärdsel...... 18,000 211.000
Allmän tjänst och s. k. fria yrken..... 18,000 30.000
Summa 222,000 409,000
Vi skulle önska, att man stannade litet inför dessa siffror och därvid
särskildt erinrade sig, att hvad här är fråga om är »Sveriges främsta
jord-brukslän».
Vi tillägga, att ej ens dessa tal gifva full föreställning om utvecklingens
gång från rent teknisk synpunkt, ty under våra dagars »jordbruk» ingår
mycken verksamhet — t. cx. hela mejerihaudteringcn — som med afseende
a sättet för dess utförande är af rent industriell art.
Utan att på minsta sätt bestrida det skånska jordbrukets stora
betydelse och dess i många hänseenden lysande framsteg, tillåta vi oss alltså
framhålla, att när Malmöhus läns ekonomiska utveckling — utan att alls
vara kvantitatift märkvärdig från allmän västeuropeisk synpunkt — dock
efter vårt lands förhållanden varit i det närmaste föredömlig, sä ha vi härför
i första rummet att tacka den skånska industrien.
Af Jordbruk och dess binäringar, inräknadt fiske, lefde år 1840 nära
34 procent af Malmöbus läns befolkning, men år 1900 endast 41 procent.
Sistnämnda siffra är den lägsta i Sverige, näst talet för Göteborg och Ilohus
län, — onekligen ett oväntadt resultat för »vårt främsta jordbrukslän».
Af Malmöbus läns areal upptager den odlade jorden ej mindre än 75
procent; den naturliga ängen (som bär ger lika stor afkastning som de insådda
vallarna efter svenskt medeltal) ■ upptager 5 procent och skogsmarken 14
procent. På impediment o. d. komma alltså endast 6 procent, en siffra som
nndcrstiges i Södermanland men icke i något annat svenskt län.
Hvarje härad i Malmöhus län har större relativ åkerareal än
genomsnittssiffrorna för samtliga andra svenska län, men likväl kan inan mycket väl urskilja
det inflytande naturbeskaffenheten utöfvat pa de särskilda bygderna i detta
afseende. Het är i främsta rummet de förut nämnda, genom förkastning
bildade åsarna, som varit bestämmande för åkerjordens utbredning, i det at|
de trakter, där åsarnas gneis bildar berggrunden, ha långt mindre areal
odlad jord än dc områden, där sediiyentära jordarter dominera. Minst
upp-odludt är Frosta härad, nämligen till 52 "„ af ytvidden; detta härad ligger
öeksä till väsentlig del på Linderüdsåscns sluttningar, och dess mark iir
där-lör till största delen stenig morän. Pa bägge sidorna om detta härad, som ligger
"ngcfär vid midten af länsgränsen, ligga Onsjö ocli Färs härader, bägge med en
åkerareal af 65 %; det förstnämnda af dessa omsluter delvis Söderåsens
sluttningar, oeh det senare ligger till en del inom Lindcrödsåsens
urbcrgsom->’ade. Torna och |lara härader ha 77 och 78 af bela ytvidden uppodlad;
till dem hör ltomclcklints höjdsträckning. Slutligen ligger Kullen inom det.
f«r öfrigt af scdimentära bergarter bestående Luggude härad; åkerarealen är
kär 78 Öfriga härader inom Malmöhus län tillhöra helt och hållet de
sedimentära bergarternas område, och deras odlade jord varierar till sin
utsträckning mellan 80 och 90 af hela ytvidden. .In mera scdimentära
berg-örter, dess mera åkerjord är alltså den genomgående regeln. Ordningsföljden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
